Veckans Aktuellt v35: Efter hovrättsdomen – ett dysfunktionellt system som nu blir ännu sämre

VECKANS AKTUELLT | Systemet med tvistlösning hotas av en hovrättsdom som ger Hyresgästföreningen ett nytt veto – ”ett dysfunktionellt hyressättningssystem riskerar nu att fungera ännu sämre”, menar vår expertkommentator Kent Persson. Han kommenterar också förslaget om kreditgarantier till bostäder i tillväxtregioner, hyllar Victoriahems bosociala arbete – och hoppas på stärkta bostadsbidrag i den kommande budgeten. Programledare: Anna Bellman.

Svea hovrätt kom med en dom som, enligt Rikard Ljunggren vd på Fastighetsägarna GFR, hotar hela systemet med skiljemän, som infördes för ett par år sedan.
– S-regeringen införde systemet med tvistlösning och de valde en avtalsbaserad lösning som skulle passa i det system vi har, istället för en tvingande lagstiftning. Man uppfattade att parterna skulle få det att fungera. Nu har vi hamnat i ett läge där Hyresgästföreningen, åtminstone teoretiskt, kan kliva ur och säga ”vi vill inte ha någon tvistlösning här”, säger Kent Persson, som har ett antal olika uppdrag inom fastighetssektorn, och ett av dem är att han är ordförande i Fastighetsägarna GFR.
– Anledningen till att tvistlösningen infördes var att en förhandling inte ska kunna pågå hur länge som helst. Det är bra för alla parter om förhandlingarna inte drar ut för länge. Om Hyresgästföreningen ska använda det här som ett underliggande hot vore det djupt olyckligt.

Hyresgästföreningens förbundschef Erik Elmgren menar att det är Fastighetsägarna som inte har behandlat det här förfarandet riktigt, att de systematiskt har valt att gå till skiljeman istället för att förhandla.
– Vad vi kunde se av den senaste förhandlingsperioden var att hyresnivåerna som skiljemän satte var generellt högre än dem som nåddes via förhandlingar. Och det är inte rimligt. Då bör Hyresgästföreningen fundera på varför man inte kom överens vid förhandlingsbordet Och de måste inse att vi är i ett läge där fastighetsägarna behöver ha högre ökningar för att få kostnadstäckning.
– Vi har ett dysfunktionellt system sedan innan, nu kommer det fungera ännu sämre.
– Vad detta innebär i förlängningen är att investeringsviljan sjunker, det blir svårare att hitta kapital eftersom riskerna i investeringen ökar. Då behöver investerarna öka avkastningskraven, vilket kommer leda till att fastighetsägare  behöver yrka på ännu högre hyresökningar för att betala ökade avkastningskrav.
Kent Persson menar också att det här i förlängningen kan leda till sämre boendemiljöer, vilket kan leda till att politikerna griper in, antingen genom en tvingande lagstiftning eller att man väljer att gå ifrån förhandlingssystemet och väljer ett indexsystem.

Helt oseriöst utspel om sänkta hyror
Förra veckan pratade vi i Veckans Aktuellt om Hyresgästföreningens krav på sänkta hyror med upp till 4,45 procent i Stockholm. Dagens Industri reagerade på HGF:s utspel som de menar vad helt oseriöst och de skriver på ledarplats att HGF genom detta ”gör sig irrelevanta” och de tycker att politiken borde ”hjälpa med på traven” och införa marknadshyror.

– Jag är i grund och botten för ett förhandlingssystem med lokala förhandlingar. Men det här utspelet är helt tondövt och bygger ingen trovärdighet in i det politiska systemet. Jag hoppas att detta är ett enstaka misstag och att de backar snabbt. Det är ett helt oseriöst utspel.

Välkommet förslag om kriminaliteten
Tidöpartierna presenterar vad de kallar ”ett helhetsgrepp som gör det tydligt att kriminella inte är välkomna i näringslivet.”
Bland annat ska en person som döms för någon form av organiserad brottslighet få näringsförbud och den maximala längden på näringsförbudet höjs från 10 till 15 år.
– Det är ett välkommet förslag och det är bra att regeringen fortsätter att vara tuff i de här frågorna, och jag upplever att politiken är överens här. Men det behövs fler åtgärder, byggsektorn har det jobbigt.

Nej, förslaget om kreditgarantier är inte tillräckligt
Remisstiden för förslaget om kreditgarantier för bostäder i växande regioner löper ut nu vid månadsslutet. Garantin ska kunna täcka upp till 90 procent av produktionskostnaden, med ett tak på 40 000 kronor per kvadratmeter BOA. Det har kommit in en del kritik, bland annat menar Sveriges Kommuner och Regioner att avgifterna är för höga och beräknade på fel sätt och att satsningen överhuvudtaget är för liten.
– I de delar av landet som har stark tillväxt är boendefrågan central – och efter Northvolts konkurs är frågan om kommunerna vågar ta risker, om inte staten är med och delar risk. Det är risk att den här omställningsekonomin får sig en törn om staten inte är med och tar ansvar. Frågan är då om det här förslaget är tillräckligt – nej, det är det inte. Kritiken från SKR och andra är berättigad – här behöver regeringen justera och framför allt skjuta till mer resurser.

Beröm till Victoriahem!
Victoriahem är en av Sveriges största ägare av miljonprogramslägenheter. De har sedan 2013 haft ett bosocialt program – de anställer arbetslösa boenden som miljövärdar i det egna bostadsområdet. Ramboll har beräknat de samhällsekonomiska effekterna av det här och man har kommit fram till att samhället går plus 28,5 miljoner kronor per år av det här.
– Det är bra att man har gjort den här utredningen som visar på hur stor samhällsnyttan är. Sen ska man komma ihåg att den största effekten ger man till de enskilda, som kommer in på arbetsmarknaden och bryter ett utanförskap, det är värt väldigt mycket.
– Det finns flera aktörer som arbetar så här och alla ska ha beröm, och de borde berätta om det mer, så att fler följer efter.

Inga större bostadssatsningar i budgeten
I dag samlas regeringen på Harpsund för budgetdiskussioner. Kent Persson tror inte på några större satsningar på bostadsområdet.
– Nej, jag tror på en expansiv budget, men försvaret och kriminaliteten kommer att ta en stor del av budgetutrymmet. Där bostadssidan kan komma in är om man förstärker bostadsbidraget. Regeringen kommer att vilja stärka hushållen och bostadsbidraget kan vara ett bra och träffsäkert sätt. Så låt oss hoppas på det.