Hans Lind om skiljemannaförfarandet: ”Lagen behöver förtydligas”

Skiljemannaförfarandet har blivit en omstridd fråga efter Svea hovrätts dom.
Professor Hans Lind anser att lagstiftaren borde ha varit tydligare från början och vill se en snabb justering för att undvika fortsatt osäkerhet.

Skiljemannaförfarandets funktion och framtid har diskuterats flitigt de senaste veckorna.

En dom i Svea hovrätt har enligt Fastighetsägarna gett Hyresgästföreningen ett nytt veto gällande tillgången till skiljemän och Hyresgästföreningen å sin sida menar att Fastighetsägarna har överutnyttjat möjligheten till skiljeman.

Från politiskt håll har såväl David Josefsson (M) som Mikael Eskilandersson (SD) haft en relativt avvaktande inställning till frågan, då de båda två framhållit att lagstiftningen är för ny för att kunna utvärderas korrekt.

Professor Hans Lind har följt diskussionerna om skiljemannaförfarandet och konstaterar att det i grunden rör sig om en juridisk fråga.
– Det står i lagen att en skiljedomsklausul ska införas om parterna är överens. Det är dock inte glasklart vad som avses med parterna. Är det de centrala parterna eller parter på regional alternativt lokal nivå? Hovrätten tolkar det som att parterna på regional eller lokal nivå måste vara överens för att en skiljedomsklausul ska införas, säger Hans Lind till Bostadspolitik.se.

"Lagstiftaren borde ha satt ner foten"
Hans Lind menar att lagstiftaren borde ha förutsett problemet och varit tydlig med att det räcker med att parterna centralt är överens för att skiljedomsklausul ska infogas i en lokal förhandlingsordning.
– Lagstiftaren borde nog själv satt ner foten. Anser riksdagen att det är bra med ett skiljedomsförfarande så borde de lagstifta om att det ska vara så och inte göra det beroende av att parterna är överens. Enligt min mening borde i så fall Medlingsinstitutet få ett breddat uppdrag så att det omfattar både arbetsmarknad och bostadshyresmarknad.
– Då borde staten också peka ut vilka grundläggande faktorer som ska styra hyresutvecklingen.

Hans Lind har förståelse för att alla lagar inte blir perfekta från start, men han menar att det är viktigt att man åtgärdar svagheter när de upptäcks.
– Det är svårt att skriva lagar som täcker in allt, men då är det viktigt att vara snabb och rätta till det som blivit fel. Jag tror inte att man stiftade den här lagen för att det skulle vara upp till de lokala parterna, och då behövs det ett förtydligande som rättar till den här situationen.

David Josefsson och Mikael Eskilandersson menar att lagen är för ung för att utvärdera, hur ser du på det?
– Det tycker jag är rena dumheter. Så fort man ser ett problem i en lag så ska man rätta till det. Man behöver inte utreda hela lagkomplexet, i det här fallet räcker det med en liten bisats eller liknande.

Ser paralleller med presumtionshyrorna
Hans Lind tycker sig se stora likheter mellan skiljemannaförfarandet och presumtionshyrorna.
– Ja, tycker det finns tydliga paralleller. Då gjorde man en lag som alla förstod och tolkade på ett visst sätt, men som hovrätten sedan tolkade på ett annat sätt.
– Det saknades bara ett litet förtydligande, en mening, för att lösa problemet. Sådant kan man lösa på någon vecka, man behöver inte en stor utredning.

Tror du att politiken kommer att agera så effektivt som du önskar?
– Om man tittar bakåt så kan man väl konstatera att den sannolikheten är ganska liten, sett till hur man agerat på senare år. Men man kan inte utgå från att framtiden är densamma som det förflutna.
– Det är snart val och kanske finns det ett intresse från politiskt håll att visa handlingskraft, att visa att de kan få saker gjorda.

I väntan på eventuella justeringar av lagstiftningen ser Hans Lind följande potentiella scenarion när det gäller frågan om skiljemannaförfarandet:
– Om de lokala parterna ska vara överens bör man förvänta sig att vissa lokala föreningar säger nej till skiljeman därför att de anser sig vara duktiga förhandlare, alternativt tvivlar på att skiljemannen kommer att vara opartisk, säger han och fortsätter:
– Om vi antar att det finns begränsade möjligheter till retroaktiva hyreshöjningar kommer hyresgästerna att gynnas om förhandlingen drar ut på tiden, även om det blir samma hyreshöjning.

Ifall det ska vara skiljedomsförfarande om en part begär det så menar Hans Lind att vi kan förvänta oss att Fastighetsägarna relativt snabbt kommer att begära skiljedom.
– De vinner på ett snabbt avtal, givet antagandet om begränsade möjligheter till retroaktiva hyror.  Fastighetsägarna kan därmed välja skiljedom även om det skulle leda till något lägre hyreshöjningar än förhandlingar eftersom det leder till tidigare hyreshöjningar.
– Att hyresgästerna nu klagar över att fastighetsägarna missbrukar systemet genom att snabbt begära skiljeman så kan just detta vara förklaringen till fastighetsägarnas agerande.