KI: Lågkonjunktur i tre år framåt

21 dec 2022

Dela

Kopiera sidlänk

Hög inflation och stigande räntor bidrar till att den svenska ekonomin går in i en lågkonjunktur nästa år och lågkonjunkturen förväntas hålla i sig till 2025. Det pressar näringslivet och hushållen samt ställer Riksbanken inför svåra avvägningar, vilket framgår av det senaste Konjunkturläget som Konjunkturinstitutet publicerar i dag.

Svenska hushåll är mer räntekänsliga än hushåll i andra länder till följd av hög belåningsgrad och korta räntebindningstider. Hushållen pressas från flera håll och deras reala disponibla inkomster minskar både 2022 och 2023. De drar därför ner på konsumtionen under den kommande vintern och våren. Det tar därefter tid för ekonomin att återhämta sig och lågkonjunkturen förväntas vara till och med 2025, menar KI.

Många företag rapporterar fortfarande om brist på arbetskraft och lågkonjunkturen slår igenom med viss fördröjning på arbetsmarknaden. Arbetslösheten stiger när lågkonjunkturen successivt dämpar efterfrågan på arbetskraft.

Hög inflation, höga inflationsförväntningar och svaga konjunkturutsikter ställer Riksbanken inför en svår avvägning om hur penningpolitiken bäst bör utformas, skriver Konjunkturinstitutet, som bedömer att styrräntan höjs till 2,75 procent i februari 2023 för att sedan börja sänkas mot slutet av året när lågkonjunkturen är tydlig och inflationen är nere på normala nivåer.

Konjunkturinstitutets konfidensindikator för bygg- och anläggningsverksamhet är oförändrad. Även om konfidensindikatorn för sektorn som helhet förblev oförändrad utvecklades de två ingående branscherna i olika riktning där indikatorn för anläggningsverksamhet ökade med 2,4 enheter medan indikatorn för husbyggande minskade med 1,8 enheter.

cross