När världen blev med New York-känsla

Karriärmöjligheter i nya branscher och möjligheter att bo centralt i ombildade bostadsrätter formade med start i New York under 1970-talets sista år ett livsstilsideal som snabbt spred sig över hela västvärlden. Jan Jörnmark skriver om hur hyresreglering, IT-utvecklingen och liberaliserade kapitalmarknader ritade om stadskartorna världen över.

Jörnmark skriver om detta på Timbros Smedjan i andra delen av en essä-serie om globaliseringens rötter. Första delen, om hur olja och dollar skapade den värld vi lever i läser du här.

Jörnmark konstaterar:

”I efterhand kan man häpna hur man betedde sig närmast exakt likadant runt om i världen. I hög grad är det förstås en reflektion av grundläggande mänskliga beteenden: har regleringar stängt möjligheter skapar den mänskliga kreativiteten en ny marknad. Släpps samtidigt finansieringsmöjligheterna på genom att kapitalmarknaden liberaliseras kommer resten av utvecklingen att gå mycket snabbt.”

Han avslutar med dagens situation:

”Men det innebar också att städerna förändrades politiskt. I ett par decennier har den yngre medelklassen fått söka sig allt längre ut från centrum, och prisnivåerna har stigit i takt med den rörelsen. Bland de som söker sig in mot de allt trängre och dyrare städerna gör det självklart att kraven på starkare hyresregleringar hörs i allt högre grad. Millennieskiftets unga och nyliberala städer har blivit centrum för tjugotalets kulturkamp, som på ett självklart sätt leds av tillbakablickande och mycket rigida radikaler.”