Utredningen om företagsbostäder klar: ”Vi är försiktigt positiva”

Nu är utredningen kring förutsättningarna för företagsbostäder överlämnad till regeringen. Branschens överlevnad har varit hotad – Företagsbostadsbolagens Niclas Blåklinth menar förslagen i utredningen är ett steg i rätt riktning.
– Jag är försiktigt optimistisk – hotet är inte undanröjt i dag men förslagen är tillräckligt bra för att branschen på sikt ska kunna verka, säger han i en intervju med Bostadspolitik.se.

Den omtalade HD-domen om fallet på Sibyllegatan 2022 utgjorde startskottet till att hela företagsbostadssektorn har hotats i grunden. Affärsmannen Adam Wais, som hyrde lägenheten genom ett mellanhandsbolag, fick rätt i fallet, fick tillbaka en stor del av hyran han hade betalat och dessutom samma rättigheter som en förstahandshyresgäst. Wais startade sedan företaget Urban Rights som tar sig an liknande fall för andrahandshyresgästers räkning. Läs gärna debattinläggen här, här och här.

Utredaren Thomas Edling har undersökt frågan med målsättningen att ta fram ett långsiktigt hållbart regelverk – och på onsdagen överlämnades utredningen till regeringen.

När Bostadspolitik.se når branschorganisationen Företagsbostadsbolagens ordförande Niclas Blåklinth någon timme efter att utredningens förslag blivit kända är han dels tacksam över regeringens förhållandevis snabba agerande, och dels försiktigt positiv över utredningens förslag, som i korthet går ut på att ett bolag ska kunna blockhyra lägenheter och sedan hyra ut dem vidare. Besittningsrätten ska då kunna vara bortförhandlad och hyran ska vara ”anpassad” – för att bruksvärdesprincipen ska frångås ska värde adderas, som till exempel ökad service, möblering etcetera. Gränsen för hur långa hyresavtalen ska vara är enligt förslaget ett år.

Jag tänker att det kommer att vara samma sak framåt; agerande med fokus på överlevnad

Utredningens förslag är att den nya lagstiftningen ska införas den 1 juli 2026.

Niclas Blåklinth menar att förslagen är tillräckligt bra för att branschen ska kunna överleva och verka på sikt, men också att det är fortsatt risk för att företag ska slås ut i det kortare perspektivet. Han har två invändningar mot förslagen – det viktigaste handlar om att lagstiftningen inte kommer att gälla retroaktivt.
– Det innebär att redan ingångna avtal fortfarande kommer att omfattas av det gamla regelverket. Det innebär en besvärlig puck att hantera det närmaste året.

Spontant känns det som att det finns risk att vissa kan välja att sätta bolaget i konkurs och istället starta upp samma verksamhet när det nya regelverket är på plats?
– Jag skulle nog inte säga att det blir så men det är klart att det är ett scenario som kan uppstå. Det är ingen uttänkt strategi från något av våra medlemsföretag, kan jag säga. Bolagen vi jobbar med värnar om sitt namn och sitt rykte.

Kommer bolagen att vänta med att teckna nya avtal tills den nya lagstiftningen är på plats?
– Det är en bra fråga. Bolagen har dragit ner på verksamheten kraftigt för att minska potentiella risker. Jag tänker att det kommer att vara samma sak framåt; agerande med fokus på överlevnad. Sedan beror det på hur de andra aktörerna (framför allt Urban Rights, red:s anm) agerar; om de tänker att de ska klämma ur varenda krona medan det finns tid eller om de tänker att ”nu är det lagstiftning på väg, vår affärsmodell är inte långsiktigt hållbar”.

Jag tycker att detta är ett bra sätt att sätta hyran och det förhindrar att oseriösa aktörer tar plats på marknaden

Den andra invändningen är gränsen för undantagen från hyreslagstiftningen, som alltså föreslås sättas på ett år.
– Det är nästa utmaning men den är inte lika stor. Vi kan tycka att ett år är för kort tid och hade gärna sett två år. Det har inte bara att göra med våra affärsmässiga förutsättningar utan också att den anställde hyresgästen får trygghet – ett år för att etablera sig i en ny stad eller ett nytt land är ganska kort tid.

Hur ser du på förslaget om hur hyrorna ska sättas?
– Det blir ingen brukshyra men heller ingen marknadshyra. Det avgörande begreppet är ”anpassad hyra”. I praktiken går det till så att ett företagsbostadsbolag blockhyr ett antal lägenheter av en fastighetsägare. När företagsbostadsbolaget sedan hyr vidare lägenheterna adderas ett värde – service, möblering etc – och hyran ska sättas utifrån det. Hyresgästen kan sedan överklaga hyran till hyresnämnden, men nämnden ska i sin bedömning nu ta hänsyn till de adderade värdena. Tidigare har man utgått från bruksvärdeshyran.
– Jag tycker att detta är ett bra sätt att sätta hyran och det förhindrar att oseriösa aktörer tar plats på marknaden – det har varit en viktig utgångspunkt för oss.
– Jag är överhuvudtaget tacksam för att regeringen har agerat snabbt i den här frågan. Jag har förståelse för att hyreslagstiftningen är en komplex lagstiftning och tycker att utredaren har levererat ett genomtänkt och balanserat förslag givet flera olika viktiga intressen; kompetensförsörjningen, Sveriges tillväxt, en branschs överlevnad och inte minst den enskilda individen.