140 000 småhus utan hemmaboende barn – Handelskammaren vill ändra reavinstskatten

Nästan 140 000 hushåll i ägda småhus i Stockholms län saknar hemmaboende barn. Samtidigt är utbudet av stora bostäder begränsat och det går i genomsnitt 27 år mellan två försäljningar av samma småhus. Stockholms Handelskammare vill nu inflationsjustera reavinstskatten för att få fler bostäder att byta ägare.

I Stockholms län finns omkring 290 000 småhus och sju av tio är större än 100 kvadratmeter. Samtidigt har andelen stora bostäder i nyproduktionen minskat kraftigt, enligt en ny rapport från Stockholms Handelskammare.

År 1991 hade drygt var tredje nybyggd bostad i Stockholms stad minst fyra rum. Under perioden 2020–2025 var andelen mindre än var sjätte.

Handelskammaren pekar samtidigt på den låga omsättningen i det befintliga beståndet. I genomsnitt går det omkring 27 år mellan två försäljningar av samma småhus i länet.
– Bostadsbristen är ett av de största hoten mot Stockholms tillväxt. När människor inte kan flytta hit för att ta jobb och barnfamiljer har svårt att hitta större bostäder kommer vi gå miste om kompetens som företag behöver. Därför behöver vi bygga fler bostäder, men också använda dem vi redan har bättre. Då kan vi inte ha ett skattesystem som gör det onödigt dyrt att flytta, säger Daniella Waldfogel, vd för Stockholms Handelskammare.

Vill inflationsjustera vinsterna
Ett av hindren är enligt Handelskammaren dagens reavinstskatt. Vinsten vid en bostadsförsäljning beskattas med 22 procent utan att inköpspriset räknas upp med inflationen.

I rapporten används ett exempel där ett småhus köps 2015 och säljs för sju miljoner kronor 2025. Justerat för inflation har bostaden enligt Handelskammarens beräkningar minskat i värde med drygt 330 000 kronor. Trots det uppstår omkring 323 000 kronor i reavinstskatt.
– Det är inte rimligt att människor kan förlora pengar på sin bostad och samtidigt behöva betala hundratusentals kronor i vinstskatt. När man förlorar pengar på att flytta bor människor kvar i bostäder som inte längre passar deras behov. Det får konsekvenser för hela bostadsmarknaden, säger Daniella Waldfogel.

Handelskammaren vill därför att regeringen utreder en återgång till en modell där inköpspriset och större renoveringskostnader räknas upp med konsumentprisindex när en bostad säljs. Även uppskjutna bostadsvinster ska inflationsjusteras.

Skattesatsen på 22 procent föreslås ligga kvar, men enligt modellen skulle den endast tas ut på den värdeökning som återstår efter inflationen.

Liknande regler fanns för småhus före skattereformen 1990/91.
– Sen början av 90-talet har människor tvingats betala vinstskatt när de sålt sin bostad, trots att de i själva verket gjort en förlust när inflationen räknas bort. När skatter gör det svårare att flytta riskerar hela flyttkedjor att stanna av. Nu behöver nästa regering ta ansvar för att fler bostäder ska kunna byta ägare, säger Daniella Waldfogel.

Läs hela rapporten Låsta dörrar: Indexera reavinstskatten för en rörligare bostadsmarknad, här.