#178 Håkan Frisén: Prognoskollektivet hade erfarenheten att det inte alltid fungerade att lyssna på verkligheten
BOPOLPODDEN | ”Det är mindre konflikter i svensk politik än på länge, så nu går det att göra finanspolitiska åtgärder utan att det blir så många tokigheter”. Han har över tre decenniers erfarenhet som prognosmakare, Håkan Frisén, avgående prognoschef på SEB. I Bopolpodden ger han sin syn på lågkonjunkturen, vad som borde hanterats annorlunda när krisen slog till och varför bostadsområdet har så stor påverkan på svensk ekonomi.
Stefan Attefall gör sitt sista inlägg som expertkommentator och han menar att mjuka rörelser är vad penningpolitiken borde ägna sig åt.
Håkan Frisén lämnar SEB vid Valborg efter över 20 år som prognoschef. En av reflektionerna han ger är kring den svenska penningpolitiken är envisheten, som tenderar att gå för långt.
– Vi har en tendens i Sverige att hårddra gällande doktriner, det går tillbaka till 1970-talet. Vi var sist kvar att försvara valutan på 90-talet, Riksbanken höjde räntan två veckor före Lehman-kraschen och så vidare. Vi har en tendens att älska att bråka om den ekonomiska politiken, det går djupt in i samhällsdebatten. Man har stridit för sin sak och kämpat hårt i debatter – då är det svårt att ändra sig.
Till slut kom verkligheten ikapp
Han har tidigare sagt att underskattningen av inflationen i den pågående krisen är hans största miss som prognosmakare – en miss han delar med största delen av sitt skrå.
– Prognoskollektivet hade erfarenheten av att det inte alltid hjälpte att lyssna på verkligheten. Aktörer hade larmat tidigare om att ”nu kommer inflationen”, men den kom inte... Den erfarenheten gjorde att det krävdes mycket innan man tog det på allvar den här gången. Men prognosmakare och Riksbanken borde ha sett det tidigare och inte lovat evigt låga räntor i februari 2022. Omvärlden trodde ju inte alls på Riksbanken utan prisade in räntehöjningar i slutet av 2021 och början av 2022. Svenska ekonomer litade på Riksbanken, den här gången hade omvärlden rätt.
Vilket ledde till en snabb omsvängning i penningpolitiken.
– Det har varit en onödigt stor omsvängning, från när krediterna flödade och vi blev lovade evigt låga räntor.
– Det finns i kriser en tendens för policymakers att genomföra uppfostringsprojekt. På 90-talet skulle vi lära oss att inte devalvera, Lehman-kraschen att inte ta stora risker. Nu i Sverige handlar det om att hushåll inte ska ta för stora lån. Men det var det som var meningen med penningpolitiken, så det blir lite svårt att ta det uppfostringsprojektet på allvar.
Vill se en kyligare riksbank
Framåt vill Håkan Frisén se en mer långsiktig bostadspolitik, en offensivare finanspolitik och en kyligare riksbank. Om politikens roll säger han:
– Vi är i en situation där det inte finns så många ideologiska låsningar, man är inom Tidöpartierna överens om vettiga utgiftssatsningar, skattesänkningar och så vidare. Har man då ett läge att man är på väg in i en lågkonjunktur och starka statsfinanser så finns det goda möjligheter när den akuta fasen av inflationssituationen har gått över.
Bostadspolitik.se:s Stefan Attefall kommenterar:
– Det är fascinerande att kunna titta på de långa perspektiven, som Håkan kan göra som har varit med sedan slutet av 80-talet. Det är intressant, det han säger om benägenheten att hålla fast vid doktriner och han har en poäng i att ryckigheten är förödande – det ska vara mjuka rörelser i penningpolitiken, att det inte har varit det har varit ett problem i sig.
Om Håkan Friséns analys att det finns en tendens i att man bråkar mycket om den ekonomiska politiken och att man därför inte släpper sin ståndpunkt säger Stefan Attefall:
– Jag håller delvis med, men tycker att konsensus ibland kan vara ett större problem än konflikt. Som att politikerna inte vågar ifrågasätta myndigheterna. När de staplar kreditrestriktioner på varandra bör man våga ifrågasätta den sammantagna effekten.
Håkan Frisén delar SEB:s bild om att Riksbanken kommer att höja styrräntan till 3,75 procent.
– Det känns som att han känner sig nödgad att tro på detta, samtidigt tycker han att Riksbanken borde tagga ner. Riksbanken tar i ordentligt när det gäller att markera att det nu är inflationsbekämpning som gäller. Men räntehöjningar verkar med eftersläpning och jag är rädd att man nu tar i för mycket, precis som man har tagit i för mycket åt andra hållet tidigare, säger Stefan Attefall.