Dina Oetterli: Regeringens stora konjunktursatsning borde hetat höjt bostadsbidrag
KRÖNIKA | Pengarna som regeringen nu lägger på rotavdrag borde ha gått till höjda bostadsbidrag, menar Dina Oetterli. "Det hade fungerat som en effektiv konjunkturåtgärd och dessutom gått till dem som bäst behöver stöd."
I samband med vårändringsbudgeten presenterade regeringen en storsatsning på rotavdraget. Det fick mig att tänka på mina egna erfarenheter av renovering och rot. Hur effektivt är det egentligen att pengarna läggs just där? De senaste två åren har jag renoverat en lägenhet och huset som jag bor i idag. Jag har tagit in offerter från företag med F-skattsedel och anlitat dem jag tyckt verkat bäst. I en majoritet av fallen har frågan ändå dykt upp vid start. ”Du… du känner inte att du skulle vilja ta det här lite vid sidan om så att säga, alltså hur känner du för att betala skatt? Jag tycker redan att mitt företag betalar så mycket skatt”.
Här har vi en bransch vars halva arbetskostnader skattekollektivet står för och ändå kommer frågan på tal
I de fallen har jag behövt kämpa för att företaget ska göra rätt för sig. Lite förvånande och väldigt tröttsamt. Jag kan inte låta bli att känna mig irriterad. Här har vi en bransch vars halva arbetskostnader skattekollektivet står för och ändå kommer frågan på tal. Jag hade hoppats att branschen själva också ville komma till bukt med problemen.
Vad säger Riksrevisionen om hur effektivt rot är då? Riksrevisionen granskade avdraget 2023 och tittade särskilt på om det hade minskat svartarbetet samt ökat arbetsutbudet för de hushåll som använder rotavdrag. Riksrevisionen landade i slutsatsen att “rotavdraget i sin nuvarande utformning inte skapar tillräckligt stora skatteintäkter genom minskat svartarbete och ökat arbetsutbud för att motivera statens kostnader för rotavdrag. Granskningens resultat tyder på att det vore kostnadseffektivt att sänka det maximala rotavdraget per person och år”.
Här känner jag att jag behöver fråga regeringen, förstår regeringen inte att en inflation som stabiliserat sig fortfarande innebär kraftigt höjda levnadskostnader jämfört med tiden innan den kraftiga inflationen?
Mot bakgrund av ovanstående känns det märkligt att regeringen väljer att höja rot. Samtidigt som regeringen höjer rotavdraget, från 30 procents avdragsrätt till 50 procents avdragsrätt, tar regeringen också bort den tillfälliga höjningen av bostadsbidraget till barnfamiljer. Regeringen motiverar beslutet med att inflationen nu har stabiliserat sig och att det extra tilläggsbidraget därför inte längre behövs.
Här känner jag att jag behöver fråga regeringen, förstår regeringen inte att en inflation som stabiliserat sig fortfarande innebär kraftigt höjda levnadskostnader jämfört med tiden innan den kraftiga inflationen?
Man ska också komma ihåg att urholkningen av bostadsbidraget fortsatt även under tiden det tillfälliga tillägget funnits på plats. Urholkningen är ständigt pågående som följd av att bostadsbidraget inte indexeras. Att ta bort den tillfälliga höjningen av bostadsbidraget till barnfamiljer innebär i praktiken en sänkning av stödet jämfört med nivåerna innan inflationskrisen. Ni vet, den där tiden då priserna var lägre än vad de är nu.
Bostadsbidraget är anpassat efter hyresnivåerna som rådde 1997, trots att hyrorna har ökat med över 80 procent sedan dess. År 1998 fick 10 procent av hushållen bostadsbidrag, idag är den siffran ca 3 procent. Eftersom bidraget aldrig indexerats och anpassningar uteblivit urholkas bidraget successivt. Inkomstgränserna för vem som har rätt till bidraget har lett till allt färre stödberättigade hushåll och stillastående kostnadsgränser för boendet har gjort att hänsyn inte tas till dagens högre hyresnivåer. Om ingenting görs kommer bidraget att ha avskaffat sig självt inom 10 års tid.
Vi kommer alltså lägga ungefär en miljard kronor mer på höjningen av ROT än vad hela bostadsbidraget kommer kosta i år
Eftersom en höjning av bostadsbidraget till de som har det tuffast innebär att barnfamiljer kan köpa ett par nya träningsskor, betala avgiften för fotbollen och köpa något annat än havregryn till middag hade även den typen av höjning fungerat effektivt som konjunkturåtgärd. Dessutom hade pengarna gått till dem som behöver det som mest och i majoriteten av fallen till ensamstående kvinnor med barn.
Regeringens höjning av rot är tillfällig och gäller färdigställda arbeten där betalning sker mellan 12 maj och 31 december 2025. Höjningen beräknas kosta skattebetalarna 4,35 miljarder kronor, eller om man så vill drygt en halv miljard i månaden. Hade åtgärden vidtagits för helåret 2025 hade kostnaden alltså i runda slängar landat på 6,5 miljarder kronor. Jämförelsevis landade statens kostnad för bostadsbidraget på 4,13 miljarder kronor för helåret 2024, inklusive det tillfälliga tilläggsbidraget. För helåret 2025 har regeringen budgeterat 3,44 miljarder kronor för bostadsbidraget. Vi kommer alltså lägga ungefär en miljard kronor mer på höjningen av ROT än vad hela bostadsbidraget kommer kosta i år.
Jag tycker helt enkelt att man borde lagt pengarna på bostadsbidraget till barnfamiljer i stället. Det hade troligtvis varit en bättre och framförallt mer rättvis konjunkturåtgärd.
Så, vad borde regeringen göra i den kommande budgetpropositionen i höst? Regeringen bör, förutom att lägga konjunkturåtgärdspengar på bostadsbidraget i stället för rot, även plocka fram SOU 2021:101 och genomföra den färdigutredda och självfinansierade (!) reformeringen och höjningen av bostadsbidraget som föreslås i betänkandet.
Varsågoda.
Dina Oetterli
Fristående krönikör
