#233 Mona Kjellberg: Färre barn – stora konsekvenser för samhället och bostadssektorn

BOPOLPODDEN | Fruktsamheten i Sverige har aldrig varit lägre. Utbredd psykisk ohälsa är en del av förklaringen till att barnafödandet har minskat markant sedan 2010. Mona Kjellberg och Juni Strategi drar i sin nya rapport slutsatsen att konsekvenserna blir väldigt stora både för samhället i stort och för bostadsbyggandet. Vår expertkommentator Kent Persson menar att det här är en av våra största samhällsutmaningar framåt och att det kräver en strukturomvandling för byggsektorn. Programledare: Anna Bellman.

Fruktsamheten i Sverige är den lägsta sedan statistiska centralbyrån började – år 1749. Varje kvinna behöver föda 2,1 barn för att befolkningen inte ska minska. I Sverige är siffran nere på 1,45. Man brukar se 1,5 som en demografisk tipping point; går man under den gränsen minskar befolkningen snabbt. Analysföretaget Juni Strategi har tagit fram en rapport där man tittar närmare på vad som ligger bakom den minskade fruktsamheten och vad det här får för konsekvenser. De har bland annat frågat 1 000 personer om deras syn på barn och svaren är stundtals skrämmande:

– En femtedel av de unga kvinnor som inte vill ha barn anger egen psykisk ohälsa om orsaken. Vi ser i andra uppdrag när vi jobbar med bostadsförsörjning att den psykiska ohälsan är ett stort samhällsproblem som förhindrar ett självständigt liv. Det försvårar möjligheten att flytta hemifrån, skaffa en egen bostad – och nu då även att bilda familj, säger Mona Kjellberg i podden.

Den största orsaken – 40 procent – är att man vill ha mer frihet och satsa på sig själv, 20 procent anger en osäker omvärld som orsak till att de väljer att inte skaffa barn.

Kan finnas samband med sociala mediers genomslag

Fruktsamheten började minska år 2010 och Mona Kjellberg konstaterar i podden att det är ungefär samtidigt som sociala medier slog igenom. Hon har inga vetenskapliga belägg för att det finns ett samband, men sedan dess har den psykiska ohälsan ökat och folk har skaffat färre barn.

Till saken hör att man förväntade sig en babyboom runt 2020, eftersom det var en stor barnkull som föddes runt 1990 och de är nu i familjebildande ålder. Men boomen har uteblivit.

SCB drog nyligen – ungefär samtidigt som Juni Strategis rapport blev klar – ner sin befolkningsprognos.

– Den minskar med 200 000 barn de kommande 15 åren.

– Minskningen i fruktsamhet har pågått under lång tid och det har inte uppmärksammats så mycket i vår bransch. Men hela vår bransch bygger på tillväxt och tillväxten bygger på de befolkningsprognoser som ligger. När födslotalen sjunker, då justeras befolkningsprognoserna. Det är klart att det får effekt på våra planer framöver.

Alla geografier och grupper omfattas

Och det är inte bara bostadsbyggandet som påverkas.

– Det blir lägre efterfrågan på vård och omsorg. Vi har redan idag många förskolor som inte kan öppna runt om i Sverige eller tvingas stänga på grund av vikande elevunderlag. Nästa steg blir att skolor har svårt med vikande elevunderlag, och så vidare.

Minskningarna gäller alla geografier och går brett över olika grupper i samhället – oavsett till exempel svensk eller utländsk bakgrund, inkomst- eller utbildningsnivå.

– Storstäderna har drabbats hårdare än landsbygden

– Jag tror att man på den politiska sidan behöver vara medvetna om det här problemet och uppmärksamma det. Inte minst det här med den psykiska ohälsan. Nu är ju vår studie för liten för att ligga till grund för stora politiska initiativ som gäller hela Sverige. Men man bör undersöka frågan vidare såklart, det här sätter käppar i hjulen på så många områden.

Bostadspolitik.se:s Kent Persson kommenterar:
– Det här är ett jätteviktigt ämne som vi har pratat alldeles för lite om i Sverige de senaste åren. Det kommer bli en av våra största samhällsutmaningar. Det kommer att påverka hela samhället och det kommer att påverka politiken i många aspekter som jag inte tror att politiken tänker på i dag.

Bostadsbyggandet kommer också att påverkas.

– Redan i dag ser vi att universitetsorterna har bromsar in befolkningsmässigt – vad kommer det innebära om städer som Örebro, Linköping och Uppsala går in i en period där man börjar tappa befolkning? Det kommer att ställa till det samhällsplaneringsmässigt.

– Branschen har haft ett perspektiv om att det ska byggas någonstans runt 65 000 bostäder per år – nu kom SBAB med siffran 30 000. Det kommer att leda till en stor strukturell omvandling av bostadsutvecklingssektorn.