#263 Annika Wallenskog: 90 procent av kommunerna tappar barn och unga

BOPOLPODDEN | Det föds färre barn. Andelen riktigt gamla blir allt större. Arbetskraften finns inte där arbetena finns. Kommunsverige har stora utmaningar. Möt Annika Wallenskog, som efter 15 år som chefsekonom har pensionerat sig från tjänsten som chefsekonom på Sveriges kommuner och regioner. Men hon har fortfarande en stark glöd för att lära sig mer – och för att förmedla kunskaperna vidare. Anna Bellman programleder och Viktor Mandel kommenterar.

Med Annika Wallenskog som chefsekonom har organisationen SKR tagit sig igenom bruset – Wallenskog har varit väldigt tillgänglig och tydlig i sina åsikter. Nu har hon lämnat över rollen som chefsekonom till Emelie Värja och är numera ”jobbonär” – bland annat knuten till Gullers och en roll som senior konsult – och tänker fortsätta borra ner sig i frågorna som rör kommuner, regioner och förhållandet till staten och medborgarna.
– Jag kan ju verkligen gå ner i kaninhål och grotta i olika saker som händer i världen och då vill jag veta allt. Och hur kan man jobba med det här för att det ska bli bra? Och jag vill också kunna förmedla det till folk, säger hon i podden.

Barnafödandet minskar

Befolkningsfrågan är en stor fråga för kommunerna runt om i landet. Barnafödandet minskar kraftigt och i kombination med en minskad invandring betyder det att kommunerna måste ställa om från tillväxt till att hantera en minskande befolkning. Bostadsbristen spelar rimligtvis in.

– Många föder inte barn om de inte får en bostad, så det är jätteviktigt på sikt. Och där har vi ju ganska nyligen fått nya siffror och de var ännu sämre än vad jag hade trott, och även sämre än SCB:s framskrivning från i våras. Vi ökade med 36 000 invånare förra året i Sverige, men 28 000 av dem är ju ukrainare som har fått uppehållstillstånd, som tidigare bodde här tidigare på massflyktsdirektiv.

– Vi ser ju att i 90 procent av kommunerna så tappar man barn och unga, det är bara tio procent av kommunerna som växer.

Större skillnader mellan kommuner

Skillnaden mellan attraktiva och mindre attraktiva kommuner blir också allt större i Sverige. Annika Wallenskog hade gärna sett att vi tog efter Norge mer när det gäller att underlätta för unga att komma in på bostadsmarknaden och även när det gäller att skapa förutsättningar för mindre attraktiva områden.
– De har exempelvis amorteringsfritt och man flyttar till en ort där det inte är lika attraktivt. Då kan man även få avskrivning och studielånet till exempel. Så att det finns väldigt mycket som Norge har som gör att hela landet lever på ett annat sätt. Vi ser ju också idag att vi har en jättedålig matchning i Sverige i var folk bor och vad arbetstillfällena finns. Vi har en arbetslöshet i norra skåne som är 13 –14 procent men arbetskraftsbrist i stora delar av Sverige; i Norrbotten, norra Västerbotten, även Härjedalen, Jämtland och Norra Dalarna.

Annika Wallenskog pratar i podden också om industrisatsningarna i norr – ”Skellefteå kommer att klara sig bra” – och kommunernas utmaningar i samband med dem, beroendet av Kina, att hon tycker att staten borde ta en mer aktiv roll och hur kommunala verksamheter behöver effektiviseras i framtiden.

Bostadspolitik.se:s Viktor Mandel kommenterar:
– Väldigt intressant att höra hur hon tänker kring kommunernas roll och hur den har utvecklats. Det är ju väldigt stor skillnad på Sveriges kommuner: Tittar vi på storstadsregionerna så är det en enorm organisation, många tusen tjänstemän och en hög grad av professionalitet. Och sen kan du jämföra med mycket små kommuner där ett fåtal personer ska följa samma regler och leverera samma kvalitet i grunden. Och det är klart att det här är väldigt svårt.

– Min personliga åsikt är att kommunerna, på så sätt som de styrs och är reglerade i lagen, har ett alldeles för stort ansvarsområde idag, så att jag skulle gärna se att kommunens uppdrag reduceras. Jag är tveksam till om kommunen är rätt huvudman för skolor och äldrevård till exempel.

När det gäller kommunernas roll kring industrisatsningar säger Viktor Mandel:
– De tar enorma risker och man tar kostnader som riskkapitalet inte vill ta. Det där tycker jag är lite tveksamt. Men nu är vi i ett läge, både i Sverige och globalt, där stater eller regioner andra på många ställen går in och ger garantier. Så att ett bolag i Sverige skulle klara sig helt utan någon sorts statliga garantier på den marknaden, det är väldigt svårt. Jag är ingen vän av statliga garantier för riskprojekt, men om det är det som är hela den globala trenden så är man kanske tvungen att ge det.