#277 Klas Hallberg: ”Vi måste ta risk, annars upplever vi inte att vi lever”

BOPOLPODDEN | Hur gör vi för att komma tillbaka till ett samhälle där det är viktigare att göra rätt än att inte göra fel? Med avstamp i den frågan har föreläsaren Klas Hallberg skrivit boken ”Rätt räcker inte – att göra nytta på riktigt” tillsammans med psykologiprofessorn Per Kristensson.
I veckans avsnitt av Bopolpodden berättar Klas Hallberg om kafkaartade exempel – ofta från bygg- och bostadssektorn – på när byråkrati och regelverk gått över styr och hur vi kan komma till rätta med ett samhälle som präglas av övertro på mätetal, processer och riktlinjer.
Lennart Weiss kommenterar och menar att det finns en lösning på problemet.
Programledare: Anna Bellman.

Boken ”Rätt räcker inte – att göra nytta på riktigt” som Klas Hallberg alltså skrivit tillsammans med psykologiprofessorn Per Kristensson har beskrivs som ”en upp­görelse” med ett samhälle där vanliga människor ute i våra organisationer inte får, vill eller vågar göra vad som krävs i ögonblicket för att skapa värde för kunden. Boken har fått stort genomslag, inte minst från byggbranschen.
– Det är viktigare att jag gör saker rätt än att jag gör rätt saker… Ungefär så kan man beskriva den mentalitet som vuxit till ett allt större problem, säger Klas Hallberg.

För att något ska bli värdeskapande så behöver en individ vilja skapa värde, den behöver våga göra det och den behöver få lov att göra det.
– Så är det, men även om vi gjort det med goda intentioner så har vi successivt styrt bort från mänskligt omdöme till att lita på processer, policys och mätetal.  Både för att saker ska vara rättssäkra och rättvisa men även effektiva och lönsamma.
– Just effektivitet och lönsamhet har vi fått stor respons på från storföretag framför allt. De säger att något ofta ser effektivt ut, men det är inte det i verkligheten.

Fem centimeter för högt hus
Klas Hallbergs eget favoritexempel på hur galet det kan gå när det är viktigare att inte göra fel än att göra rätt handlar om hur en medelstor svensk kommun bestämde sig för att bygga en ny värmeanläggning. ”Mitt ute i skogen” skulle man bygga ett två kvadratkilometer stort industriområde där värmeanläggningen skulle ligga, och inom det området skulle man bygga ett platskontor. Lång historia kort riskerade den 50 kvadratmeter stora platskontorsbyggnaden att bli fem centimeter för hög – jämfört med det bygglov som kommunen gett sig själv – om man ville få till rätt energiklassning på platskontoret. Det slutade med att kommunen hyvlade av en stor del av den redan gjutna plattan, kasserade nylagda avloppsrör och gjöt om alltihop en gång till. Trots att det rörde sig om en byggnad på 50 kvadratmeter mitt i ett industriområde på två kvadratkilometer.
– För mig är det uppenbart att det där är dumhet bara, det är idioti… Hela processen har varit perfekt, allt har skötts perfekt enligt reglerna, men det blir också totalt värdelöst. Så det är perfekt och värdelöst samtidigt.
– Det är dyrt för samhället, det är inte hållbart… Vi kan inte bete oss så och samtidigt hålla på med olika hålblarhetsprogram där vi sparar in på gem.

Klas Hallberg menar att det som legat till grund för den höga tillit som finns för våra myndigheter och samhällsfunktioner nu riskerar att slå tillbaka.
– Tilliten har ju i stor utsträckning byggts upp av att vi har bygglovshandläggare som gör rätt, som inte skjuter från höften och som inte är lättmutade… Men när det dras till absurdum och vi tvingas hacka sönder och kassera avloppsrör för att skrapa ner fem centimeter på ett hus som ingen någonsin kommer att lägga märke till om det är fem centimeter för högt så riskerar vi att erodera den samhälleliga tilliten.

Varför har vi kommit hit?
– Det är naturligtvis massor av olika parametrar som ligger bakom, men en del är rädsla.
– Väldigt många beslut i svensk offentlig verksamhet fattas för att en individ är rädd att handla i lokaltidningen.

Klas Hallberg menar att en nyckel för att ta sig ur rädslan att göra fel är att involvera sina kollegor.
– Vi vågar åtminstone lite mer ifall vi skapar en kultur på arbetsplatsen där vi involverar varandra. Genom att diskutera ett problem med sina kollegor så kan man våga lite mer.

Störst problem i offentlig sektor
Mest respons har Klas Hallberg fått från offentlig sektor, även om det går att hitta liknande exempel i näringslivet också.
– Ängsligheten är större i det offentliga. Vi kan börja med att involvera kollegorna på avdelningen och teamet. Men vi som samhälle behöver också bli mer toleranta, så att vi människor vågar använda vårt omdöme mer. Och vi behöver vara mer toleranta när någon försökt använda sitt omdöme.

Han menar att det på sätt och vis är ”tur” att man inte mäter vad rädslan av att göra fel kostar byggbranschen i förlängda ledtider.
– Vi mäter ju inte det för vi har inget sätt att mäta det… Men skulle man börja mäta vad det på riktigt kostar att det tar tio år att bygga ett hus eller att det i Norrköping först tar 5,5 år att inte bygga en bro och sedan bara 0,5 år att faktiskt bygga bron, ja det är inga små kostnader.

Vad skulle det betyda för samhällsbyggandet om vi blev bättre på att använda vårt omdöme?
– I det stora perspektivet skulle tilliten till samhället öka och sen skulle ju fler människor uppleva mening när de går till jobbet, för att det spelar roll vad de tänker.
– Sedan skulle man förstås förkorta en del byggnadsprocesser och om man skulle skapa mycket mer glädje.

Uppmanar till provtryckning
Klas Hallberg har ingen exakt lösning eller quickfix på problemet. Men tror att mycket är vunnet om man vågar prova.
– Jag sitter inte på någon magisk formel eller recept. Men den respons jag fått från börs-vd:ar och myndighetschefer är att man måste våga provtrycka lite.

Han tror att psykologisk trygghet är en bra start.
– Man behöver skapa en trygghet i sitt team, det är där man får börja. Då kan man inte skälla ut folk som fattar dåliga beslut, vi måste sluta skälla ut varandra… Vi kan inte tala om för folk att de ska våga tänka själva och sedan hänga dem för att de fattar ett dåligt beslut.
– Jag uppmuntrar inte till anarki men jag uppmuntrar att man ställer en extra fråga och har kunden i fokus. När någon säger att något är en lag, ifrågasätt det, det kanske visar sig vara en intern riktlinje, säger Klas Hallberg.

Weiss efterlyser dispenssystem
Expertkommentator Lennart Weiss håller i mångt och mycket med Klas Hallberg.
– Han pekar ju på ett korrekt problem. Detta är ett legitimt problem och man blir förbannad när man hör det här. Men jag tycker kanske att analysen går lite tunt när det landar i vi måste bli mer toleranta, att vi måste förlåta och att vi måste våga ta mer risk. Jag tror att man ska gå ett steg djupare för att komma till rätta med problemet, säger Lennart Weiss och fortsätter:
– Claes använder ju helt korrekt uttrycket regelextremism och kommer in på det här temat om att juristerna fått för en mycket större makt i Myndighetssverige… Men det gäller även i privata företag. Det sker en juridifiering inte bara i Sverige utan även på EU- nivå, där ganska många idag säger att det behövs en regelkross, för att det här hämmar effektiviteten på ett menligt sätt. Det en av förklaringarna till att Europa halkar efter i den internationella konkurrensen, att vi går för i regelverken. Det parat med en myndighetskultur där man är rädd för att fatta beslut skapar problem.

Weiss efterlyser ett mer strategiskt ledarskap.
– Strategiskt ledarskap är någonting som vi lider brist på i dagens samhälle. Vi har chefer som inte vågar fatta beslut, som inte förstår att de är chefer, och som underordnar sig det juridiska systemet. De tror att det är i paragraferna som riktigheten finns.
– Det ett sätt att lösa det här och det fanns förr i tiden; det kallas för dispens. Du hade ett dispenssystem som parades med att politikerna både hade mandatet och modet att sätta sig över regelverket och ställa ut dispens därför att det var motiverat i det särskilda fallet. Det gav dem ett utrymme att sätta in delarna i den större helheten och fatta ett beslut i den större helhetens intresse. Dispenssystemet måste återinföras, säger Lennart Weiss.