#278 Peter Larsson och Kristina Sundin Jonsson: Det finns mycket ”Lex Skellefteå” att lära av nu

BOPOLPODDEN | Northvolt gick i konkurs – men nu har hoppet i Skellefteå återigen tänts när amerikanska Lyten har köpt konkursboet. I dagens poddavsnitt samtalar stadens kommundirektör Kristina Sundin Jonsson och den förre utredaren och samordnaren Peter Larsson om Skellefteås turbulenta år, läget i staden i dag och framför allt om lärdomarna vi bör dra av allt som har hänt. Vilken roll behöver staten ta? Hur bör bostadssituationen hanteras? Och bör kommuner tacka ja när stora aktörer knackar på dörren? Anna Bellman programleder och Viktor Mandel kommenterar.

Kristina Sundin Jonsson har, liksom hela Skellefteå, länge pendlat mellan hopp och förtvivlan. Just nu är det hoppfullt igen.
– Det är alltid drama i Skellefteå, säger hon i podden.
– Men det är klart att det har varit väl turbulent. Men i dag är jag ju jätteglad även om allting inte är riktigt hundra klart med de nya investerarna än.

Hon menar att Skellefteå är en stad med ett arbetssätt som är anpassat efter stora förändringar, ”mycket mer än för 15 år sen”.

Peter Larsson var med i Bopolpodden i november 2023 när han arbetade för regeringen som samordnare för det gröna industriskiftet i norr. Numera har han släppt sina regeringsuppdrag och är framför allt en engagerad och analyserande pensionär med lång bakgrund av arbete med olika former av omställningar. Han är dessutom fortfarande ordförande i Skellefteå Universities Alliance.

I somras skrev han ett uppmärksammat DN Debatt-inlägg med det tillspetsade budskapet att en kommun bör tacka nej när en stor oprövad industriell aktör knackar på dörren – om det krävs stora kommunala investeringar, som i Northvoltfallet – så länge staten inte går in och delar risk.

Systemfel i fördelningen mellan kommun och stat

– Vi har ett systemfel i dag när det gäller arbetsfördelningen mellan stat, region och kommun men också hur intäkterna tas in och hur de sedan fördelas. Det gäller relationen mellan region och kommun när det gäller sjukvård och äldreomsorg eller som i det här fallet när det gäller bostadsbyggande och industrisatsningar. Jag tror inte på att göra om saker i grunden men man måste hitta modeller för hur gränssnitten inte blir så skarpa så att det är möjligt för en mindre kommun att göra stora satsningar.
– Innan man sätter spaden i jorden för en ny stor ny investering bör man ha löst hur de samhälleliga investeringarna ska se ut så att de går i takt med varandra.
– Jag tror till exempel att man kunde ha en femårsperiod där man får extra statliga tillskott för bostadsbyggande, men framför allt för omsorg, skola och andra sådana tunga investeringar. För det där är ett risktagande.

Självklart att tacka ja

När Skellefteå fick frågan var det självklart att tacka ja, enligt Kristina Sundin Jonsson.
– Ja, det tänker jag att det var. På något vis har det alltid skapat stolthet i Skellefteå att vi har tillgångar som kan betyda nånting för både Sverige och Europa. Vi såg tidigt, innan Northvolt kom in på arenan, att vi hade tillgångar som innebar att vi kunde skapa de bästa förutsättningar för den för den här typen av industrier. Vi såg att vi hade alla möjligheter.

Hon menar att kommunen länge har arbetat ”som om man var i kris” och det gick väldigt fort från att krisen bland annat handlade om att det inte fanns bostäder till dagsläget när man har tappat 1 700 invånare och står med flera hundra tomma lägenheter.
– Det här var naturligtvis en otroligt tuff konkurs som berörde väldigt många invånare och som berörde näringslivet. Men det är på något vis så att när man har det som svårast behöver man vara som mest konstruktiv.

Skellefteå har legat längst fram i den gröna revolutionen och Kristina Sundin Jonsson konstaterar att det finns mycket att lära av utvecklingen.

– Jag brukar jag säga att vi har skapar många ”Lex Skellefteå” som blir till nytta för andra.
– De flesta frågor i dag är på komplex nivå, oavsett om man pratar totalförsvar eller samhällsutveckling på annat vis. Det kräver samordning och samarbete mellan olika aktörer. Vi har väldigt mycket mandat som kommun men vi har inte makt över allt. Vi har inte makt över till exempel statliga vägar eller utbildningssystemet och de här processerna behöver samordnas på ett mycket bättre sätt.

Och staten behöver ta ett större ansvar:
– Jag skulle säga att vi som kommun har fått ta ett väldigt stort lass själva i allt det här. Lösningarna från staten kommer lite väl sent – men kommer vara till nytta för andra.

Samtidigt menar Peter Larsson, som har arbetat mycket med omställningar, att ”lärandet från tidigare kriser har varit i princip obefintligt”.

I podden diskuteras också bland annat Peter Larssons förslag om statligt stöd för bostadsbyggande i tillväxtkommuner, hur man kan komma bort från stuprörstänkandet, hur man får de inblandade att bli ”besjälade” av uppgifterna man står inför – och hur framtiden ser ut för Skellefteå.

Bostadspolitik.se:s expertkommentator Viktor Mandel kommenterar:
– Det är väldigt svåra frågor. Hade man lämnat över till exempel bostadsbyggandet till Northvolt och sagt att ”vi kan tillhandahålla mark men ni får bygga” – då hade det landat i en fly in fly out-situation som inte hade varit bra. Men nu står Skellefteå med hundratals tomma lägenheter och allt är inte ens färdigbyggt.

– Det är svårt att veta hur en kommun ska agera men jag tror själv på att de ska vara försiktiga. Jag håller nog med om att de ska tacka nej som det ser ut nu. Kommunen ska hjälpa till, framför allt på tillståndssidan men kommunen är ingen affärsverksamhet.

– Det hade behövts någon som sköter koordineringen mellan stat, kommun och myndigheter, men det är liksom inte vår kultur att en minister utser en person som bevakar med uppgiften att ”ta ansvar och lösa det här på bästa sätt”. Det är inte den kulturen vi har men jag tror att det hade kanske varit det klokaste.