#309 Johannes Hulter: "Vi ska ha klassisk kvartersstad och traditionell trädgårdsstad"

BOPOLPODDEN | Johannes Hulter vill se en tydligare politisk styrning av Göteborgs stadsbyggande – och riktar samtidigt kritik mot både staten och de processer som bromsar byggandet. I Bopolpodden talar det socialdemokratiska kommunalrådet om en bygglagstiftning som bromsar, myndigheter som stoppar och behovet av en klar idé om vilken stad som faktiskt ska byggas.
Han talar också om bostadsbyggandets tvära kast, om ambitionen att bygga klassisk kvartersstad, traditionell trädgårdsstad och fler småhus, och om hur Göteborg ska utvecklas till en stad som fler kan leva i, inte bara besöka.
Programledare: Anna Bellman, expertkommentator är Kent Persson.

Göteborg befinner sig mitt i ett skede där staden både växer och stöps om. Stora projekt pågår samtidigt, trafiken är hårt pressad och många göteborgare upplever att byggandet just nu skapar mer kaos än sammanhang. I Bopolpodden adresserar Johannes Hulter, socialdemokratiskt kommunalråd i Göteborg med ansvar för stadsbyggnad, bostäder och trafikplanering dagens situation.
– Vi kommer från en period när det har byggts väldigt mycket. Vi hade haft en otrolig tillväxt, efter en ganska lång stagnation efter miljonprogrammet. Göteborg kännetecknas historiskt av sådana här catch-up-effekter egentligen. Där det har varit väldigt mycket byggande och sen så ganska stillastående, och så väldigt mycket byggande igen…

Johannes Hulter beskriver dagens Göteborg som en stad i slutfasen av en ovanligt intensiv utbyggnadsperiod, där stora infrastruktursatsningar sammanfaller med ny stadsutveckling.
– Just nu byggs det ju överallt. Vi gräver tunnlar under marken, och höghus dyker upp ovan marken. Det är ju väldigt mycket som har hänt de senaste åren.

Samtidigt hoppas han att tempot framöver ska bli mer hanterbart.
– De stora projekten ska i alla fall börja rundas av framåt 2030. Efter det så borde åtminstone de väldigt stora, grundläggande, sakerna vara klara så att vi kan fokusera på att bygga bara mer av det vi vill. Bygga klassisk kvartersstad, traditionell trädgårdsstad här i Göteborg.

När han i podden blir ombedd att blicka tio år framåt i tiden, är det just den levande och tätare staden han återkommer till. Göteborg ska fortsatt vara en stad med stark kultur, stark identitet och ett rikt stadsliv – men också en stad där fler faktiskt bor i centrum.
– Min förhoppning och det vi arbetar med är att verkligen se till att innerstan i Göteborg kan utvidgas så att fler människor också kan bo här, inte bara komma på besök på evenemang. Men också att människor bor här inne i stan och lever sina vardagsliv inne i stan.

Johannes Hulter menar att Göteborg under lång tid formats av en stadsstruktur där arbetsplatser koncentrerats till kärnan medan bostäderna hamnat utanför. Det är en modell som nu måste brytas upp.
– Det tror jag är någonting som många lyfter fram, att det har varit ett problem i Göteborg. Att vi har haft mycket arbetsplatser i stadskärnan, inte så mycket bostäder.

"Hade gärna byggt mer bostäder såklart"
Men även om viljan att bygga finns, är det långtifrån alltid möjligt att få fram nya bostäder i den takt kommunen önskar. Johannes Hulter pekar på konjunkturen, ränteläget och de ekonomiska realiteter som byggaktörerna möter.
– Just nu hade vi gärna byggt mer bostäder såklart. Just nu har vi varit nere i en väldigt lågkonjunktur som förhoppningsvis börjar komma ur. Det är ju så med byggandet att det styrs väldigt mycket, inte bara av att jag vill någonting, utan av händelser runt om i världen.

Han återkommer flera gånger till att kommunen inte bygger bostäder på egen hand, utan är beroende av att privata aktörer och allmännyttan ser en möjlig affär.
– Det är ju ofta inte vi som går ut och bygger, utan det är ju byggföretag som ska vilja investera och som ska kunna göra en affär.

Samtidigt riktar han kritik mot statens roll och mot ett regelsystem som han menar både bromsar och försvårar byggandet.
– Vi har vissa specifika problem i Sverige med vår bygglagstiftning och liknande som ställer till väldigt stora problem. Det är en sak att det är restriktivt… Men det är också väldigt godtyckligt och oförutsägbart.

Han nämner exempel där länsstyrelser och Trafikverket stoppat projekt som kommunen velat driva vidare, och beskriver processen som svår att överblicka för den som ska investera.
– Det är en väldigt oförutsägbar och väldigt lång process, det ska mycket till för att ett företag ska klara sig igenom hela den processen och faktiskt få något byggt i slutändan.

Men Johannes Hulter menar också att problemet inte bara finns på statlig nivå. Han är öppen med att det även i kommunerna finns ett godtycke som vuxit fram i planeringen.
– Det finns absolut en sorts kultur av att många beslut hamnar ganska långt ner i organisationen och det blir upp till enskilda handläggare och så vidare.

"Vi ska inte ha modernistiska punkthus utspridda"
Han menar att det är just därför det politiska styret i Göteborg velat bli tydligare med vilken stad man faktiskt vill bygga.
– Vi ska ha den klassiska kvartersstaden. Vi ska ha den traditionella trädgårdsstaden. Vi ska inte ha modernistiska punkthus utspridda, säger han och fortsätter:
– När man är så pass tydlig och konkret, så blir det naturligtvis konflikter… Men det gör ju också att det är väldigt lätt för människor och byggföretag att förhålla sig till det. Vad är det som efterfrågas? Vad är det man ska leverera på?

Poddsamtalet handlar en hel del om arkitekturfrågan, där Hulter under senare år blivit en av de tydligaste politiska rösterna för "klassisk stad" och "traditionell bebyggelse".
– Göteborg var en av de absolut vackraste städerna i Europa innan man rev stora delar av stan. Vi hade fantastisk arkitektur här, både stenstadsarkitektur och trähusbebyggelsen med landshövdingehusen, vår specialitet.

Det som revs ersattes, enligt honom, alltför ofta av miljöer som inte höll samma nivå.
– I Göteborg märker jag att det är någon sorts extra tung sorg som finns där. Inte bara för allt det vackra som fanns, men också att det som kom sen inte höll den nivån.

Därför menar han att politiken också måste våga tala om gestaltning, skönhet och arkitektonisk kvalitet.
– När vi bygger nytt, se till att det blir så bra som möjligt så att jag också kan se göteborgarna i ögonen och säga: ja men kolla här, nu bygger vi nytt och visst blir det fint och trevligt.

Efter intervjun bjuder vår expert Kent Persson på en kommentar
– Jag har ju litet extra hjärta för att kommunalråd, jag tycker att det är kanske ett av de finare politiska uppdragen man kan ha. Det kräver en hel del mod, men det kräver också att man är pragmatisk och vill arbeta på hitta lösningar och därför ska jag säga det att jag gillade det här samtalet, säger Kent Persson och fortsätter:
– Jag tycker att det är ett fint resonemang, det är ändå väldigt resultatinriktat. Han är optimistisk inriktad på att åtminstone se till att det rör sig framåt, och det gillar jag.

Lyssna på hela poddavsnittet och hela expertkommentaren i Soundcloudspelaren ovan eller i din poddspelare.