#324: Carlson, Attefall och Wingårdh om typgodkända småhus – vägen till fler villor för fler

BOPOLPODDEN | Bostadsminister Andreas Carlson, egnahemskommissionär Stefan Attefall och stjärnarkitekten Gert Wingårdh gästar Bopolpodden i ett specialavsnitt om typgodkända småhus – och om hur reformen kan sänka trösklarna till det ägda boendet.
De talar om kommunala särkrav, behovet av mer förutsägbara processer och hur standardisering kan pressa kostnaderna. Andreas Carlson öppnar även för typgodkända småhus på upp till 150 kvadratmeter – och menar att reformen innebär ett paradigmskifte.
Dessutom: kommunernas roll, behovet av fler småhustomter, flyttkedjor, trädgårdsstaden och tidsplanen för när de första typgodkända husen kan börja byggas.
Programledare: Anna Bellman. Expertkommentator: Kent Persson.

Dagens avsnitt av Bopolpodden spelades in direkt efter hearingen om typgodkända småhus den 18 augusti. Regeringens ambition är att göra det möjligt att uppföra samma på förhand godkända hustyp i hela landet, utan en fullständig bygglovsprövning i varje enskild kommun.

Andreas Carlson beskriver förslaget som ett sätt att minska både byråkrati och osäkerhet.
– Att möjliggöra byggande av småhus på ett enklare sätt, med mindre byråkrati och också större förutsägbarhet, så att man kan uppföra samma typgodkända hus i varje kommun i Sverige utan att söka bygglov i varje kommun.

Han kopplar reformen till regeringens bredare ambition att få fler hushåll att kunna efterfråga ett eget hus.
– Det här kommer att sänka trösklarna och det är klart att det gör min sinnesstämning bättre, eftersom jag tror att det här kommer att leda till att fler familjer kan förverkliga sina boendedrömmar.

Stefan Attefall konstaterar samtidigt att småhusbyggandet befinner sig på mycket låga nivåer.
– Vi har vänt på all statistik och vi bygger alltså uruselt med småhus, både som andel, totalt och över tid. Och det är accentuerat efter 2010.

Typgodkända småhus blir en av flera frågor i den slutrapport som egnahemskommissionären ska lämna i januari 2027.
– Typgodkända småhus är en pusselbit i det större paket som vi ska lägga. Vi försöker lyssna in hur man kan tänka sig att ta med detta för att totalt sett främja ett ökat småhusbyggande.

Vill få bort kommunala skillnader
En central tanke är att de tekniska egenskapskraven för huset ska vara prövade på förhand. Därmed ska samma krav inte behöva bedömas på nytt och på olika sätt i varje kommun.

Stefan Attefall pekar på att skillnaderna i kommunernas handläggning i dag skapar problem för framför allt industriellt byggande.
– Här kom exempel fram på att tillgänglighetskraven tolkas olika. Man bedömer storleken på badrum olika. Om man ska bygga seriellt i en industri måste man veta att den här standardtoaletten fungerar i Sverige. Man kan inte göra om den i varenda kommun, för då tappar man hela vitsen med att tillverka i fabrik.

Han lyfter även tekniska särkrav och andra kommunala bedömningar.
– Nu är det förbjudet med tekniska särkrav, men det förekommer ändå. Det kan vara brandskyddssynpunkter eller andra extra aspekter.

Andreas Carlson ser förutsägbarheten som en av de viktigaste delarna i reformen.
– Man kan hitta goda exempel i många kommuner, men det finns en så stor oförutsägbarhet. Man vet inte var det kommer ett särkrav eller en särtillämpning.
– Det hindrar industriellt och standardiserat byggande, vilket i sin tur driver upp kostnaderna för barnfamiljen som drömmer om ett ägt småhus. Det är en viktig del att röja undan den oförutsägbarheten.

Gert Wingårdh känner igen problematiken efter 50 år som arkitekt. Han beskriver hur svårt det i dag kan vara att på förhand säga om ett ritat småhus faktiskt kommer att kunna uppföras.
– Så mitt standardsvar är: Nej, jag vet faktiskt inte om det här går att genomföra. Och då har jag ändå 50 år av att rita småhus bakom mig. Man kan tycka att vi också har löst en och annan lite mer komplex uppgift.

Carlson: Kommunernas makt minskar
En konsekvens av förslaget är att kommunernas möjlighet att stoppa en viss hustyp minskar, förutsatt att huset ryms inom den detaljplan som kommunen redan har beslutat om.

När Anna Bellman frågar om regeringen i praktiken tar bort en del av kommunernas makt svarar Andreas Carlson:
– Jo, det gör vi ju faktiskt rätt så ordentligt.
– Om man har fått ett typgodkänt hus som kan uppföras i alla 290 kommuner, då kan inte en enskild kommun stoppa det. Och det är ju intressant.

Stefan Attefall framhåller samtidigt att kommunen fortfarande har en central roll när själva detaljplanen tas fram.
– Det är när man gör detaljplanen som kommunen lägger sin energi. Då ser man till att området är planlagt för småhus och har tittat på alla aspekter: om det finns risker för ras, problem med vatten och sådana saker.
– Men när det beslutet är fattat är det bara att bygga de typgodkända husen.

Wingårdh ser småhusens frihet som en kvalitet i sig och menar att regleringen i Sverige har gått för långt.
– Jag tycker att vi har varit lite överbeskyddande i Sverige i de här frågorna.
– Jag tycker också personligen att det privata får manifesteras i ett hus. Även om inte alla tycker att lila är snyggt vill jag ändå ha rätten att måla det lila.

Öppnar för 150 kvadratmeter
Boverkets förslag utgår från ett hus på högst 120 kvadratmeter och en nockhöjd på 5,5 meter. Men under hearingen framfördes synpunkter om att gränserna kan behöva justeras.

Andreas Carlson öppnar i Bopolpodden för att möjligheten att bygga till ytterligare 30 kvadratmeter skulle kunna räknas in redan från början.
– Boverkets förslag som ligger nu är 120 kvadratmeter och sedan kan man lägga till 30.
– Jag kommer att titta noga när vi bereder det här på om man inte skulle kunna få med de 30 kvadratmetrarna redan från början.

På frågan om det därmed skulle kunna bli möjligt att bygga ett typgodkänt småhus på 150 kvadratmeter svarar han:
– Ja. Det kommer att vara en väldigt viktig del i regeringens arbete, eller mitt arbete, när vi bereder det här vidare.
– Kan man använda utbyggnadskvadraten redan från början på ett bra sätt skulle man kunna få bygga 150 kvadratmeter redan från början.

Samtidigt tror både Wingårdh och Attefall att mindre hus kan spela en viktig roll. Inte minst genom att göra det attraktivt för äldre att lämna större villor.
– Man talar om att få äldre att lämna sina stora hus till barnfamiljer. Då måste man erbjuda något som är bättre, säger Stefan Attefall.

Han pekar på ett mindre, lättskött och tillgängligt enplanshus som ett möjligt alternativ.

Andreas Carlson ser även en möjlighet för unga hushåll att tidigare komma in på den ägda bostadsmarknaden.
– Med ett eller två barn de första åren är 120 kvadratmeter väl tilltaget. Precis som Gert säger: en lägenhet på 120 kvadratmeter i Stockholm tycker ingen är liten. Varför skulle man se ett sådant här boende som litet om det är den första villan man äger?

”Kommunerna måste planera mer”
Enklare regler räcker dock inte om det saknas mark som är planerad för småhus.

Andreas Carlson säger att planeringen har ökat något, men att det fortfarande behövs betydligt mer.
– I lite högre utsträckning, men det behöver bli mycket bättre.

Han lyfter regeringens planeringsstimulans, där kommunerna får 25 000 kronor per småhus som möjliggörs i detaljplaner, och säger att stödet har varit övertecknat.

Stefan Attefall är ännu mer kritisk mot utvecklingen.
– Det är uppenbart att man inte har planerat för småhustomter.

Han beskriver hur stadsplaneringen länge präglats av ambitionen att bygga tätt och storskaligt och ser trädgårdsstaden som ett alternativ.
– I våra storstadsområden kommer också trädgårdsstaden in som koncept. Man bygger relativt tätt men småskaligt, med mycket natur, grönska och trädgårdar, men också grönska i de allmänna utrymmena.

Attefall vill även se över markkostnader, taxor och avgifter. Han nämner bland annat möjligheten att återinföra någon form av modernt tomträttsinstrument för att pressa markkostnader i större städer.

Vet inte hur mycket billigare det blir
Någon beräkning av exakt hur mycket billigare ett typgodkänt småhus skulle bli finns ännu inte.
– Det vet vi inte i dag. Men vi vet att det kommer att bli billigare, säger Stefan Attefall.

Han pekar på effektivare produktion, lägre avgifter och kortare ledtider.
– Tid är pengar. Så det kommer att leda till lägre priser. Men det här är inte ”lösningen med stort L”. Det är en av flera lösningar.

Andreas Carlson tror att effekten också kan sprida sig till resten av småhusmarknaden.
– Får man fram attraktiva typgodkända hus som är billigare kommer det förstås att bli en bättre konkurrens i hela segmentet, även för det som inte är typgodkänt.

När Stefan Attefall beskriver reformen som ett möjligt paradigmskifte går bostadsministern ett steg längre.
– Jag menar att det är det.
– Får man huset godkänt på ett ställe och sedan kan bygga det i 290 kommuner är det ett stort skifte jämfört med i dag, när man måste söka bygglov varje gång.

Den mest offensiva tidsplanen är enligt Andreas Carlson att regelverket ska kunna vara på plats under andra halvåret 2027.
– Sedan finns det lite ledtider, som vi varit inne på. Men har man fått huset godkänt av ett certifieringsföretag och fått typgodkännandet på plats skulle det kunna uppföras 2028.

Om reformen får den effekt han hoppas på beskriver bostadsministern slutresultatet i stora ord:
– En gigantisk frihetsreform som gör det lättare för olika personer, det kan vara äldre par eller vanliga barnfamiljer, att förverkliga sin boendedröm.
– Men också bättre förutsättningar för byggsektorn att standardisera och industriellt bygga småhus, vilket kommer att trycka ner kostnaderna.

Lyssna på hela poddavsnittet i SoundCloud-spelaren ovan eller i din poddspelare.