#325 Emilia Bjuggren: ”Stockholmarna ska få så mycket av vinsten som möjligt”

BOPOLPODDEN | Emilia Bjuggren, Socialdemokraternas gruppledare och kandidat till finansborgarråd i Stockholm, gästar Bopolpodden för ett samtal om hur huvudstaden ska växa – och om varför bostadsmålet på 140 000 nya bostäder måste göras om.
Hon vill bygga fler stora lägenheter, radhus och hyresrätter med pressade hyror – men försvarar samtidigt stadens höga markpriser för bostadsrätter och småhus. När kommunal mark säljs ska så mycket som möjligt av värdet gå tillbaka till stockholmarna, inte till byggherrarnas marginaler, menar hon.
Dessutom: konflikten med Moderaterna om bostadsbyggandet, allmännyttans roll, segregationen, motståndet mot nya bostäder och varför hon återigen vill se statliga investeringsstöd.
Programledare: Anna Bellman, expertkommentator: Viktor Mandel.

Emilia Bjuggren hoppas efter valet ta över posten som finansborgarråd efter Karin Wanngård. I Bopolpodden pekar hon ut bostadsmarknaden som en av Stockholms stora framtidsfrågor – både för stadens tillväxt och för möjligheten för vanliga stockholmare att bo kvar.
– Målet är ju att vi ska bygga en stad där helt vanliga stockholmare och inte minst barnfamiljer har råd att bo och leva goda liv. Där de som växer upp kan flytta hemifrån. Där företag som behöver rekrytera ska kunna ha arbetskraft som flyttar till staden.

Vill revidera målet om 140 000 bostäder
I podden konstaterar hon samtidigt att målet om 140 000 nya bostäder till 2035 behöver revideras. Bjuggren pekar på lågkonjunkturen, ökade byggkostnader och regeringens avveckling av investeringsstödet som förklaringar till att byggtakten har minskat.

Men hon vill inte överge bostadsmålen. Ett långsiktigt mål behövs för att byggaktörerna ska kunna lita på att Stockholm fortsätter att planera för bostäder, menar hon.
– Det är ju väldigt lätt för mig att sätta ett bostadsmål. Men då tror inte jag att bostadsmålet fyller sitt syfte. För då ger inte det branschen den stabilitet och trovärdighet som bostadsmålet är till för.

Hon nämner omkring 4 500 bostäder per år som en långsiktig nivå att förhålla sig till, men vill att ett nytt exakt mål ska förhandlas fram i en bredare politisk krets – helst över blockgränsen.

Samtidigt riktar hon hård kritik mot Moderaterna, som enligt Bjuggren har börjat säga nej till bostadsprojekt som partiet självt varit med och startat.
– De som har gjort den stora svängningen i bostadspolitiken i Stockholm är ju just Moderaterna.

Hon menar att det skapar osäkerhet för dem som vill investera och bygga i Stockholm, men säger samtidigt i Bopolpodden att hon vill se mer blocköverskridande samarbete.

Fler stora lägenheter och radhus
En viktig del i Socialdemokraternas politik inför valet är större bostäder. Bjuggren vill se fler stora lägenheter och radhus för att barnfamiljer ska kunna stanna i Stockholm. Hon lyfter särskilt Stockholmsradhusen, ett koncept som ska pressa kostnaden för att bygga radhus och kunna användas av både allmännyttan och privata aktörer.
– Vi har tagit fram ett koncept för att kunna pressa kostnaden för att bygga radhus.

Hon vänder sig samtidigt mot ett alltför ensidigt fokus på friliggande villor. I exempelvis Älvsjö skulle det enligt Bjuggren ge betydligt färre och mycket dyrare bostäder än en blandning av flerbostadshus och radhus.

Även hyresrätten ska spela en central roll. Bjuggren vill bygga fler hyresrätter med lägre hyror i nyproduktionen och framhåller Stockholmshusen som ett sätt att pressa byggkostnaderna. Hon vill också se ett nytt statligt investeringsstöd.
– Vi behöver ju ha investeringsstöd om vi verkligen ska kunna pressa kostnaderna i nyproduktion.

Försvarar stadens höga markpriser
När samtalet i Bopolpodden kommer in på stadens markpriser blir motsättningen tydligare. Bygg- och fastighetsaktörer har kritiserat Stockholm för markpriser som gör det svårt att få ihop kalkylerna i nya projekt. Bjuggren försvarar i huvudsak stadens linje.
– Jag tycker att det är rimligt att kommunen och skattekollektivet får så stor del av vinsten från markförsäljningen som möjligt.

Hon menar att värdet som uppstår när kommunal mark bebyggs inte bara ska hamna hos den som bygger, utan också komma stockholmarna till del.
– Det är ju ett sätt för oss att också kunna investera i att utveckla infrastruktur, att utveckla vägar, parker, idrottsmark. Att marginalen mellan vad värdet är och vad det kostar att producera inte bara tillfaller de som bygger bostäder utan att det tillfaller hela skattekollektivet, alla stockholmare.

Programledaren Anna Bellman frågar hur resonemanget går ihop med ambitionen att pressa boendekostnaderna. Bjuggren gör då skillnad mellan bostäder som säljs på marknaden och hyresrätter. Hennes argument är att en ny bostadsrätt säljs för det pris marknaden är beredd att betala även om kommunen tar mindre betalt för marken. Ett lägre markpris skulle därför, enligt henne, inte automatiskt ge ett lägre slutpris för köparen.
– Om vi sänker markpriset på den så kommer ju fortfarande bostaden att säljas till det som marknaden är beredd att betala.

För hyresrätter resonerar hon annorlunda. Där vill hon att staden ska kunna hålla nere markkostnaden genom tomträtt för att bidra till lägre hyror.
– Då är det jätteviktigt att vi som stad också subventionerar marken för att pressa hyreskostnaderna.

Samtidigt betonar Bjuggren i podden att staden inte ska ta ut priser som ligger över marknadsnivån.
– Vi ska ha markpriser på försäljning till bostadsrätter och egna hus som ligger i linje med marknaden. Inte högre, för då byggs det ju ingenting.

Viktor Mandel: ”Det där hindrar byggandet”
Den bilden ifrågasätts efter intervjun av expertkommentator Viktor Mandel. Han anser att Stockholms modell i praktiken kan innebära att stadens värderingar ligger högre än vad marknaden för tillfället klarar. Enligt Mandel utgår staden bland annat från tidigare kommunala markaffärer och indexerar sedan priserna uppåt.
– Folk betalade för mycket för marken 2020. Och det gör att du i dag inte kan förvärva mark där.

Konsekvensen blir att projekt som annars hade kunnat genomföras inte blir av, menar han.
– Det där hindrar byggandet. Det är ingen tvekan om det.

Vill bygga bort segregationen
Bjuggren vill också använda stadsbyggandet för att motverka segregationen. I samtalet berättar hon om sin uppväxt i Tensta och om hur hon tidigt såg stora skillnader i barns uppväxtvillkor. För henne handlar en mer sammanhållen stad både om sociala insatser och om den fysiska planeringen.

Hon vill se en blandning av upplåtelseformer och bostadstyper även i områden som i dag domineras av villor. Fler lägenheter där kan enligt Bjuggren göra det möjligt för äldre att lämna villan men stanna i området, eller för separerade föräldrar att bo kvar nära barnens skola.

Inför valet vill Socialdemokraterna dessutom öronmärka större lägenheter i bostadskön för barnfamiljer med hemmavarande barn och skärpa arbetet mot fastighetsägare som Bjuggren beskriver som slumvärdar.

Om hon får möjlighet att leda Stockholm efter valet hoppas hon att de första Stockholmsradhusen ska stå färdiga till 2030. Den övergripande ambitionen sammanfattar hon i Bopolpodden så här:
– Vi måste ha en stad där helt vanliga stockholmare har råd att bo och leva goda liv.

Lyssna på hela samtalet i Soundcloud-spelaren ovan eller i din poddspelare.