7 000 hushåll i bostadslimbo i Malmö
Sett och hört
Vilken betydelse har de kommunala bostadsbolagen i praktiken för en fungerande bostadsförsörjning? En forskargrupp vid Malmö universitet har studerat allmännyttans insatser och dess reella påverkan i Malmö och Göteborg under den senaste tioårsperioden.
”Nyttan med allmännyttan i praktiken” heter forskningsprojektet som pågått i fem år där bostadsbolagen MKB Fastighets AB (Malmö) och Förvaltnings AB Framtiden (Göteborg) strategier och samhällsansvar har undersökts.
– Bostadsbrist måste förstås genom att se hur människor, även de med låga inkomster, får ett drägligt boende. Där ser vi att det blivit bättre i Malmö de senaste tio åren, men det finns fortfarande ett jätteglapp.
7 000 hushåll i blind fläck på bostadsmarknaden
En grupp som faller mellan stolarna är de som inte når upp till de krav som privata och allmännyttiga bostadsföretag ställer på nya hyresgäster (som kötid eller nettoinkomst på minst 1,5 gånger hyran i MKB:s fall) men inte heller är berättigade till socialtjänstens boendeinsatser. Cirka 7 000 hushåll ingår i denna blinda fläck inom bostadsförsörjningen i Malmö.
– Säg att det är 10 000 till 15 000 personer som inte har ett adekvat boende och heller inte kan få ett i Malmö. Det är ett betydande antal. Samtidigt har vi en bostadspolitik i Sverige som säger att vi ska klara av detta. Men något har hänt på vägen eftersom det inte kan upprätthållas i praktiken, säger Martin Grander, som ändå upplever att allmännyttan tar ansvar för den här gruppen.
– I Malmö tycker jag det med tanke på det relativt låga inkomstkravet. Det finns allmännyttor i Sverige som har ett inkomstkrav på tre gånger hyran och var fjärde allmännytta i Sverige godkänner heller inte försörjningsstöd som inkomstgrundande vilket MKB gör, säger Martin Grander.
Svar på viktiga frågor får vänta
Så i siffror har Malmö alltså fått en ökad social blandning och något mindre segregation. Men vad innebär det i praktiken? Blir det större interaktion eller snarare mer friktion? Och finns det en tydlig koppling mellan utsatta områdens positiva utveckling och allmännyttans bosociala insatser? Eller beror det på att nya grupper med annan socioekonomisk bakgrund flyttat dit?
– Det här vet man egentligen inte och det kommer vi att undersöka i nästa forskningsprojekt som löper i tio år fram till 2031, säger Martin Grander.