Gustaf Edgren: Trädgårdsstäder är bäst för klimatet!
DEBATT | Idén om att trädgårdsstäder skulle generera en större klimatpåverkan än tät stadsbebyggelse med lägenheter på varandra måste ifrågasättas. En ny livscykelanalys baserad på befintlig bebyggelse av TMF, Trähusföretagen visar tydligt motsatsen, skriver Gustaf Edgren, bostadspolitisk expert.
Flera artiklar här på Bostadspolitik.se har under längre tid diskuterat fenomenet med det låga småhusbyggandet. Trots att en stor majoritet helst vill bo i sådana och Sverige rent geografiskt har mycket tillgång på mark bygger vi färre småhus än jämförbara länder. Nivån i absoluta tal är nu den lägsta på 100 år. Förklaringen förefaller vara att planmonopolisten – kommunerna – styr bostadsbyggandet bort från hushållens önskemål utifrån egna interna politiska värderingar. Den vanligaste förefaller vara en förhoppning om att klimatpåverkan kan bli lägre om hushållen bor ovanpå varandra i trånga bostadsmiljöer.
En ny omfattande livscykelanalys baserad på verklig bebyggelse visar nu att småhusområden ger betydligt lägre klimatpåverkan än den typ av kompakt stadsbebyggelse som varit vanlig de senaste åren. Småhusområden ger 38 procent lägre klimatpåverkan per invånare, vilket bland annat beror på större inslag av trä och lägre inslag av betong och gips. När det gäller ekosystemtjänster är värdet 123 procent bättre per invånare i småhusområden. Här kan du ta del av rapporterna.
När det gäller ekosystemtjänster är värdet 123 procent bättre per invånare i småhusområden.
Jämförelsen baseras på riktiga hus som finns på marknaden och en tänkt placering i en kranskommun i Stockholms län. Husen är en 1,5-plansvilla på 150 kvm, en tvåplansvilla på 175 kvm och ett radhus på 120 kvm i trädgårdsstaden (totalt 476 byggnader) och 18 kvarter med 4 flerbostadshus på 4–6 våningar (byggda som kvarteret Blå Jungfrun i Stockholm).
Stadsdelarna är utformade så att resultaten ska bli jämförbara vad gäller tjänster och anläggningar i området, standarden på transportinfrastrukturen, grönytefaktor med mera. Som utgångspunkt i utvärderingarna har Sweden Green Building Councils hållbarhetscertifieringssystem CityLab använts. Utsläppen av växthusgaser har utvärderats med livscykelanalys. För ekosystemtjänster har underlag från bland annat Boverket använts.
Trafikforskare pekar nu på att elektrifieringen av bilismen gör att detta inte längre är en relevant faktor vid långsiktig samhällsplanering.
Den återstående möjliga klimatnackdelen för trädgårdsstäder och andra småhusdominerade miljöer har antagits vara koldioxidutsläpp från bilkörning kring bostaden. Trafikforskare pekar nu på att elektrifieringen av bilismen gör att detta inte längre är en relevant faktor vid långsiktig samhällsplanering.
Kombinationen av att byggnaderna i en trädgårdsstad är klimatsmartare och elektrifieringen av de bostadsanknutna resorna skapar nya bostadspolitiska förutsättningar. Varför ska inte alla som vill få bo i ett småhus medträdgård? Varför styr kommunerna nyproduktionen mot trånga bostäder tätt placerade när motsatsen är hållbarare och vad hushållen vill ha?