Marie Thelander Dellhag: Bostadsbolagen behöver fler verktyg för att skapa trygghet

KRÖNIKA | Skulle kravet om rättelseanmaning vid särskilt grova fall av störningar tas bort skulle kartan ritas om för oss fastighetsbolag och vi skulle få möjligheten att faktiskt skydda dem som är som mest utsatta - nämligen berörda grannar, skriver Marie Thelander Dellhag, vd MKB Fastighets AB.

Boendesegregationen måste brytas om vi ska få jämlika städer och samhällen. Det kommer inte vara möjligt så länge områden som idag betraktas som utsatta bara tilltalar fåtalet. Först när alla våra områden blir attraktiva för fler kommer vi kunna närma oss målen om integration och ett jämlikt samhälle.

Den utvecklingen kräver en rad insatser. Vi måste fysiskt bygga våra bostadsområden attraktiva, med blandad bebyggelse och upplåtelseformer som främjar en socioekonomisk blandning redan från början. Alla områden behöver bra skolor, och även om just det inte är en fråga för oss bostadsbolag finns det ändå saker vi kan göra för att skapa goda förutsättningar för barn och unga att klara skolan och ha en meningsfull fritid. Det arbetet tar lång tid och kräver mycket engagemang. Men på flera håll är otryggheten redan ett stort hinder och den kriminella etableringen ett faktum. Därför är det i vissa fall nödvändigt att sätta ner foten och avhysa hyresgäster som innebär allvarliga hot och störningar mot sina grannar. Men det blir mer och mer tydligt för oss som fastighetsbolag att de juridiska möjligheterna inte alltid räcker till för att stävja utvecklingen. Därför behöver vi en utökad verktygslåda.

Hyreslagen är en skyddslagstiftning som är till för att skydda hyresgästens rätt till tryggt boende, men så länge den inte kan anpassas till nuläget kommer den snarare bidra till det motsatta när det gäller att skydda hyresgäster som utsätts för grova störningar och otrygghet. Det finns dessvärre flera exempel på hur det är svårt att avhysa hyresgäster som utgör ett hot mot sina grannar.

När boende med kriminella kopplingar ådrar sig skott mot lägenhetsdörrar eller sprängladdningar i trappuppgången bör det finnas en helt annan ordning.

Att vi som bostadsbolag måste skicka en så kallad rättelseanmaning till en hyresgäst vid störning och ge dem en chans till bättring innan vi eventuellt går vidare i en avhysningsprocess är förstås rimligt när störningar handlar om högljudda fester eller stök på gården. Men när boende med kriminella kopplingar ådrar sig skott mot lägenhetsdörrar eller sprängladdningar i trappuppgången bör det finnas en helt annan ordning. Det gör det inte idag.

Skulle kravet om rättelseanmaning vid särskilt grova fall av störningar tas bort skulle kartan ritas om för oss fastighetsbolag, och vi skulle få möjligheten att faktiskt skydda dem som är som mest utsatta - nämligen berörda grannar. Kravet togs bort i de förändringar som gjordes gällande otillåten andrahandsuthyrning 2019 och skulle kunna göras även här.

Ytterligare ett hinder för uppsägning är tillgång till vittnesmål. Många, såväl kunder som medarbetare, är inte bekväma med att vittna mot grannar och hyresgäster som hotar och stör. Detta gäller förstås ännu mer när rent kriminella element är inblandade. Vid allvarliga fall finns en dialog med polisen, som ofta har en väldigt tydlig bild av läget och vid förfrågan kan sammanställa ett slags PM för att redogöra för allvarliga incidenter kopplade till en särskild fastighet. Om sådana redogörelser kunde väga tyngre i rättsprocessen än de gör idag skulle vi i högre utsträckning kunna skona grannar och medarbetare från att vittna.

Skulle en fastighetsskötare eller bovärd trakasseras av en hyresgäst på ett köpcentrum eller några gator bort kan det inte räknas in i rättsprocessen.

Utöver detta ser vi fler möjligheter. När hot, trakasserier och andra angrepp mot hyresgäster och medarbetare sker kan dessa endast användas som underlag vid avhysning om angreppen sker i anslutning till boendet. Skulle en fastighetsskötare eller bovärd trakasseras av en hyresgäst på ett köpcentrum eller några gator bort kan det inte räknas in i rättsprocessen. Men när det är uppenbart att angreppen har sin koppling till att de inblandade är grannar eller har en relation kopplat till bostaden, då borde det vara möjligt att göra en saklig koppling och inte endast en geografisk. Se där ännu ett verktyg.

När vi slutligen tröskat oss igenom processen med rättelseanmaning, uppsägning och slutligen fått ärendet prövat rättsligt och fått bifall kan det i sämsta fall ha gått 12–18 månader inklusive hyresgästens uppsägningstid på 3 månader. Detta innebär en enorm stress och ett ökat obehag för alla grannar – men främst för de hyresgäster som har ställt upp och vittnat. Ofta utsätts de för fortsatta störningar och ibland även för direkta hot. Det finns i dagsläget för få möjligheter att korta ledtiderna i processen men skulle detta kunna göras hade vi kunnat ge den stora majoriteten av skötsamma hyresgäster den säkerhet och trygghet vi alla vill ha i det vi kallar vårt hem. Det vore väl en god idé?