Stefan Attefall: Opinionen som avgör regeringsfrågan

LEDARE | Bostadspolitiken är komplex, berör många områden och det finns en otydlig ansvarsfördelning mellan stat och kommun. Men genom konkreta reformförslag som riktar sig till de som vill in på bostadsmarknaden och tydliga trygghetsskapande åtgärder, kan politiken svara upp mot den opinion som uppenbarligen finns. Det menar chefredaktör Stefan Attefall.
Bostadspolitiken brukar aldrig bli någon stor fråga i valrörelsen. Trots att många talar mycket om bostäder sinsemellan; bostadsbrist, stigande bostadspriser, bankernas krav för lån, stigande räntor, amorteringskrav, otrygga boendemiljöer, höga hyror och långa kötider. Samtalsämnena är många och kan fylla en hel middagskonversation. Men när vi går till valurnan är det tydligen andra frågor som dominerar. Åtminstone har partierna uppfattat det så.
Men enligt en undersökning från Novus bland 18–29-åringar på uppdrag av Byggföretagen kanske detta inte stämmer. Enligt deras undersökning säger sex av tio att bostadspolitiken kommer att påverka deras val av parti i höst. Det gäller i högre grad för studerande, de som har korttidskontrakt, bor i storstäder med omnejd och har lägre inkomster.
Sex av tio säger att bostadspolitiken kommer att påverka deras val av parti i höst.
I en annan undersökning av Novus bland alla mellan 18–79 år på uppdrag av Hyresgästföreningen tycker nio av tio att det är ett politiskt ansvar att lösa bostadsbristen men att bara en av tio anser att politikerna tar frågan på tillräckligt stort allvar. I den här undersökningen säger mer än var tredje väljare att bostadsfrågan är viktig för höstens partival.
I Byggföretagens undersökning ställdes också frågan om vissa politiska förslag skulle få de unga att påverka sitt partival. Hela 55 procent svarade ja när det gäller förslaget om införande av subventionerat bosparande, 40 procent svarade likadant på förslaget om lägre krav på kontantinsats vid köp av bostad och 30 procent på förslaget om att minska amorteringskraven till en procent vid köp av bostad. Återigen var det de som bor i storstadsområden som var de främsta tillskyndarna för dessa politiska reformer.
I Hyresgästföreningens undersökning fanns det en betydande grupp som kände sig otrygga i sina bostadsområden, särskilt gällde detta hyresrättsboende, de som är trångbodda och har små ekonomiska omständigheter. Här talar vi om hundratusentals människor som upplever detta. De efterlyste bättre belysning, mer ordningsvakter och poliser, sociala insatser mot unga, mer övervakningskameror och bättre skolor. Symptomatiskt nog så sa också många att bostadsbristen måste lösas, att det måste byggas mer, men inte så att det påverkar mig. Politikens dilemma sammanfattad.
De efterlyste bättre belysning, mer ordningsvakter och poliser, sociala insatser mot unga, mer övervakningskameror och bättre skolor.
Bostadspolitiken är komplex, berör många områden och det finns en otydlig ansvarsfördelning mellan stat och kommun. Men kanske kan det gå att marknadsföra en tydlig bostadspolitik gentemot väljarna genom att rikta den till de som vill in på bostadsmarknaden, förpacka den i konkreta reformförslag som subventionerat bosparande, startlån etc. En annan del skulle vara tydliga trygghetsinriktade åtgärder, många av dem kan avgöras på kommunal nivå. Uppenbarligen finns det en opinion som skulle svara upp på en sådan politisk profil.
Valet avgörs som alltid av hur många som rör sig mellan regeringsalternativen. Kanske det är den dolda bostadspolitiska opinionen som kan avgöra regeringsfrågan. Dags för partierna att stiga fram!
