”Räntan är ett för trubbigt verktyg”

Höjda räntor biter inte på inflation som skapas av utbudstryck. Vad som behövs är en ny arbetsdelning mellan penningpolitik och andra områden; finanspolitik, arbetsmarknadspolitik och näringspolitik måste inriktas på att lösa ut flaskhalsarna skriver Elisabeth Lindberg, doktorand i ekonomisk-historia vid Uppsala universitet, på DN Debatt.

Elisabeth Lindberg menar att penningpolitiken inte kan göra så mycket åt den typen av inflation – driven av utbudsbrist till följd av leveransproblem och flaskhalsar – som vi just nu upplever.

Lindberg skriver på DN Debatt:

”Att räntan har mycket svårt att stabilisera utbudsstörningar beror i första hand på att den är ett makroekonomiskt styrmedel för efterfrågan i ekonomin. Snabba åtstramningar av efterfrågan riskerar att få hela ekonomin att bromsa in snarare än att lösa inflationsproblemet genom minskad konsumtion. Sedan pandemins slut har det förutom prisökningar på energi också varit brist på arbetskraft och insatsvaror i många sektorer. Alla sådana flaskhalsar hindrar att utbudsstörningar stabiliseras.

Här behövs en ny arbetsdelning mellan penningpolitiken och andra politik­områden. Finanspolitik, arbetsmarknadspolitik och näringspolitik måste inriktas på att lösa ut flaskhalsarna genom bland annat arbetsmarknads­utbildningar, säkerställning av investeringar i infrastruktur och beredskap för att stimulera ekonomin om den hamnar i en djupare lågkonjunktur. Penningpolitiken bör samordnas med detta arbete och inte förhindra det.

Dagens ekonomiska läge passar inte särskilt bra in i vanliga modeller av inflation som ett efterfrågeproblem. En av de främsta lösningarna på utbudsinflationen är att göra om energimarknaden och investera i mer grön energi. Det är ett exempel på ett område där räntehöjningar kan sätta käppar i hjulen för lösningar som faktiskt kan påverka inflationens grundorsaker. Gröna investeringar är räntekänsliga och riskerar att inte bli av om det inte finns en klar strategi för att prioritera dem.

I längden innebär dagens penning­politik att politiska val görs utan någon större demokratisk förankring. Särskilt om den nuvarande inflations­perioden drar ut på tiden. Att bli av med flask­halsar är därmed en fråga om att inte låta hela samhällsekonomin ta skada av allt för kraftiga åtstramningar genom fler och fler räntehöjningar. Det ­gäller inte minst inom energiområdet. Inflationsbekämpning kan ses som ett intresse för hela samhället. Men konsekvenserna av dagens politik för att hantera inflationen innebär också vägval som måste tas upp till debatt.”