Veckans Aktuellt v51: Oerhört viktigt inspel av Robert Boije
VECKANS AKTUELLT | Regeringens stopp av det statliga fastighetsbolaget var väntat – utredningen borde aldrig ha tillsatts. Boverkets nya prognos över minskat bostadsbyggande bekräftar vad branschen har sagt. HSB:s färska studie visar att det är ungdomarna – och även arbetsmarknaden – som drabbas när bostadsbyggandet minskar. SBAB:s Robert Boije och Sten Hansen tillför mycket viktig information och ger argument för att det är dags att upphöra med räntehöjningarna, menar expertkommentator Lennart Weiss.
Anna Bellman programleder Veckans Aktuellt.
Det verkar som att regeringen stoppar utredningen om ett statligt fastighetsbolag.
Lennart Weiss:
– Det här var en dödfödd idé från början och att regeringen skulle lägga ner den var helt väntat och välkommet. Nu kan man ägna statens utredningskapacitet åt andra och mer angelägna frågor.
Boverket kom i veckan med en ny prognos över bostadsbyggandet framöver. Senast i oktober trodde de på startbesked för 45 000 nya bostäder under 2023 – nu är den siffran sänkt till bara 33 000.
– Nu skruvar de ner siffrorna och det förvånar mig inte alls. Det har kommit in ny data som pekar åt det här hållet. 33 000 är en minskning med 54 procent och jag har sagt att jag tror på en minskning på mellan 50 och 70 procent. Jag tror att nästa gång Boverket kommer med en prognos så kommer man att skruva ner den ytterligare, så nattsvart ser det ut.
Småhusbyggare säljer nästan ingenting
Byggfakta kom med sin byggstartsindikator som faktiskt visar att fallet i bostadsbyggandet dämpas, och byggandet överlag hålls uppe av offentligt byggande och infrastruktur. Efter att Byggfakta reviderat sina oktobersiffror ska deras byggstartsindikator vara något upp både i oktober och november även när det gäller bostäder – dock mäter den här indikatorn investeringarna och lyfts därmed av ökade byggkostnader. Byggfaktas Tor Borg tycks se uppgången som ett tillfälligt hack i kurvan.
– Ser man på ett större plan så utgör byggandet elva procent av BNP och bostadsbyggandet ungefär hälften av det. Infrastruktursidan och det offentliga byggandet kompenserar något för det minskade bostadsbyggandet än så länge. Men jag tror att vi kommer se en allmän nedgång framöver och redan när vi kommer tillbaka efter jul kommer det dugga tätt med varsel från för svenska småhusbyggare – man säljer nästan ingenting, det är dystra tider framåt.
Ungdomar drabbas när nyproduktionen faller
Fallet i nyproduktionen drabbar inte minst ungdomarna, som ju har svårt att ta sig in på bostadsmarknaden.
HSB kom i veckan med en rapport om ungdomsbostadsbristen. Den visar att ungdomarna påverkas mer av minskningen av nyproduktion än många kanske trott. Rapporten visar att runt hälften av de som flyttar in i nyproducerade bostäder är mellan 20 och 30 år; åldersgruppen står för 50 procent av inflyttningen i nya hyresrätter, och för 40 procent av bostadsrätterna.
– Den här rapporten visar något jag hade anat men inte sett siffror på. Det jag tycker man ska uppmärksamma i HSB:s rapport är kopplingen mellan bostadsbyggandet och arbetsmarknaden. De senaste åren har vi haft en väldigt stark arbetsmarknad i ett antal växande regioner i Sverige och de regionerna har försörjts av nya bostäder, företrädesvis mindre bostadsrätter och hyresrätter. När utbudet nu stryps kommer det att drabba arbetsmarknaden.
Ett oerhört viktigt inlägg av Robert Boije och Sten Hansen
SBAB:s Robert Boije och Sten Hansen skrev ett långt debattinlägg på Realtid där de argumenterar för att det kan vara dags att sluta höja styrräntorna. Inflationen brukar räknas på utvecklingen de senaste tolv månaderna, men med det sättet att mäta kan man missa när utvecklingen går väldigt fort på kort tid, som den gör under den stora avmattningen nu.
Boije och Hansen använder en modell som analyserar prisutvecklingen och inflationstrenden med ett kortare perspektiv som fångar upp svängningarna och med den här modellen menar de att inflationen kan ha toppat redan i somras. De menar därför att det kan vara klokt att ta det lugnt med räntehöjningar framöver och att om Riksbanken hade använt den här modellen så hade man sett att inflationen började stiga under 2021, och börjat höja räntan tidigare.
Lennart Weiss:
– Det här är ett oerhört viktigt inlägg. Det ger ju faktiskt en förklaring till varför Riksbanken under så lång tid har varit senfärdiga i sitt agerande. De har jobbat med data som inte har speglat verkligheten här och nu. Alla inser ju idag att det var oerhört egendomligt att man stimulerade företagsobligationsmarknaden så länge som man gjorde. Det drev ju på en redan existerande inflationsbrasa. Det var också oerhört märkligt att man så sent som i februari i år trodde att nollräntorna skulle vara kvar ända till i slutet av 2023. Och nu agerar man också som att inflationen fortfarande är på väg att stiga. Om Boije och Hansen har rätt i det de säger här så är det kolossalt viktig information för Riksbanken och ger ju dem faktiskt anledning att tänka till ett par gånger.
– Elisabeth Svantesson går nu ut och säger att den ekonomiska vargavintern säkerligen kommer att bli mer utdragen än vad man har trott. Hon säger att den kommer att vara till 2025. Det är en väldigt, väldigt allvarlig situation och då finns det ju inte anledning att bromsa mer, då måste man ju tvärtom fundera på när man istället ska trycka lite på gasen så att vi får fart på de ekonomiska hjulen.