Jörnmark: ”Skillnaden mellan tyskt och svenskt utredande är avgrundsdjup”

I tredje delen av Jan Jörnmarks vinterföljetong i DI angriper han det svenska sättet att göra utredningar och jämför med de tyska integrerade stadsutvecklingsplanerna som han ser som förebilder som Sverige borde ta efter.

I två inledande texter har Jan Jörnmark beskrivit och jämfört glesbygdsproblematiken i Sverige och Tyskland, läs här och här. Men där Tyskland har lyckats har Sverige misslyckats och resultatet av misslyckandet är våra kraftigt segregerade storstäder och förfall och stagnation i glesbygden, menar Jörnmark i den tredje delen, läs här.

En del av förklaringen ligger i den stora skillnaden i utredningssystemet, där det svenska präglas av önsketänkande, en oförmåga att komma med konkreta förslag och en oförmåga att ställa om från en marknad präglad av subventioner till en friare marknad. Jörnmark skriver:

”Någon övergripande planering som relaterar till efterfrågans roll och prisbildning existerar inte. Översiktsplanerna skulle kunna ha den rollen, men de har i stället haft karaktären av visionära önskelistor med enklast möjliga framskrivningar av trender. De tyska integrerade stadsutvecklingsplanerna (ISEK) skulle kunna fylla det här tomrummet.

En av pionjärerna i utvecklingen av ISEK-instrumentet har beskrivit hur dessa ska fungera:  ”De integrerade stadsutvecklingsplanerna är grunden för ett framgångsrikt och helhetsinriktat handlande i våra städer. De hanterar de krav som alla inblandade intressenter har på stadsutveckling: bostadsbranschen, näringslivet, trafiken, miljön, skolor och kultur, den sociala utvecklingen och de kommunala finanserna”. Liknande mål har alltid uttryckts för våra svenska översiktsplaner, men skillnaden i konkretion kan bara beskrivas som avgrundsdjup. De tyska planerna är hårt förankrade i befolkningsstatistik vilket sedan används för att göra realistiska prognoser för att skapa förutsägbarhet och beräkningsbarhet för efterfrågan på bostäder i olika delar av stadsrummet. Eftersom målen är tydliga och mätbara är det också möjligt att kontinuerligt följa och utvärdera planerna. Det här är precis de beståndsdelar som saknats i svenska översiktsplaner. Ett exempel bland många är Göteborg där kommunens två första översiktsplaner helt missade den starka tillväxt staden gått in i. Prognosmissen i de båda planerna var mer än 100 000 nya invånare. Som ett resultat av det rycktes hela stadstillväxten sönder.”