Veckans Aktuellt v7: Positivt att de stora agerar – men fortsatt svårt finansiellt för de mindre bolagen

VECKANS AKTUELLT | Sverige har lägst tillväxt i EU men det inte kommer att påverka Riksbankens penningpolitik. Positivt att flera fastighetsbolag agerar i det trängda läget – men det är fortsatt svåra finansiella förutsättningar för de mindre aktörerna. Den starka tillväxten i norr är delvis en chimär – det kommer att behövas politiska åtgärder, men inget kommer att hända så länge regeringen är lamslagen av det rådande inflationsläget, menar vår expertkommentator Lennart Weiss.

Anna Bellman programleder Veckans Aktuellt.

EU-kommissionen kom med en prognos som visar att Sverige ligger längst ner på tillväxtlistan i hela EU. Sverige är det enda landet där man tror på negativ tillväxt under 2023, -0,8 procent.

– Vi kan konstatera att Riksbanken inte kommer att bry sig inte ett dugg om det här. De kommer att prioritera att försvara kronan och få ner inflationen. Resten lämnar de till politiken och politiken står skräckslagen inför att vidta åtgärder som utmanar Riksbanken. Därmed kommer vi att få se en utveckling där vi fortsätter ner i recession. Möjligtvis kan vi få en seriös debatt om vad politiken bör göra framåt hösten när vi ser hur allvarligt det blir, säger Lennart Weiss.

Mer ödmjuk Thedéen

SBAB:s chefsekonom Robert Boije är kritisk till att riksbankchef Erik Thedéen i förra veckan spelade ner betydelsen av räntebanan med hänsyn till att den ändå är så osäker.

– Jag fäste mig också vid det uttalandet, Thedéen jämförde med väderprognoserna. Jag ser det faktiskt som ett uttryck för en viss grad av ödmjukhet, vilket kan ses som sympatiskt. Om man jämför med vad vi kom ifrån: Ingves som alltid var tvärsäker oavsett hur fel han hade, så signalerar Thedéen kanske att han kanske vill ha en annan dialog med omvärlden än vad Ingves hade. Signalen är väl att räntebanan är mindre relevant än den var innan, men sanningen är ju att inte många trodde på räntebanan förut heller. Man får mycket mer och bättre information av marknadsbedömare än av Riksbankens räntebana, säger Weiss.

Svårt för mindre bolag som bankerna inte vill ta hand om

Fastighetssektorn kämpar med finansieringsproblem. Bolagen tar till olika grepp för att stärka sin balansräkning och behålla sina kreditbetyg. I veckan var Fastpartner med vd Sven-Olof Johansson först ut med att sänka utdelningen på sin D-aktie. Castellum annonserade en nyemission på tio miljarder kronor som ska genomföras under Q2. Samtidigt genomför NP3 en riktad nyemission som åtminstone delvis kan betraktas som ”offensiv”, för att ta vara på möjligheter som kan uppstå, Balder ger ut konvertibla skuldebrev, och så vidare.

– Den finansiella situationen är fortsatt bekymmersam, men det ser bättre ut än för några månader sedan. De stora, systemviktiga, aktörerna agerar nu, därför att de har handlingsutrymme till att göra det. De stora bolagen agerar och klarar sig, det är bra, och viktig information för marknaden. Däremot är det fortsatt svårt för mindre aktörer som kommer att få stora bekymmer, då bankerna inte är intresserade av att ta hand om dem och ge dem gynnsamma krediter.

Kan bli 75–80 procents nedgång­­

Byggfakta kom med sin månatliga Byggstartsindikator. Den här gången har tidigare siffror reviderats ner, vilket innebär att den lilla uppgången som man sett de senaste månaderna nu är förbytta i en nedgång som nu har varat i 17 månader. Framför allt är det bostadsbyggandet som har reviderats ner så mycket att uppgången i övrigt byggande inte kan väga upp.

– När jag pratar med kollegor i branschen ligger konsensus på nedgången i bostadsbyggstarter på 50–70 procent ned i bostadsbyggandet (sedan toppen på cirka 70 000 bostäder 2021). Det finns de som säger 75–80 procents nedgång. Jag tror att när vi summerar 2023 kan vi ligga på 28 000 – 30 000 byggstartade bostäder.

– Tittar vi längre fram så är det stor risk att vi inte kommer att få se en V-kurva, som efter nedgången 2018. Det ser mer ut som en badkarskurva, med en nedgång och en stabil låg nivå under lång tid. Det är bekymmersamt, inte minst för samhällsekonomin.

Viktigt att arbeta med planberedskap

Norrland har länge varit ljuset i det svenska byggmörkret, men nu kommer flera dystra signaler också därifrån.

– Jag är inte förvånad, det sitter ihop med den allmänna utvecklingen. Vi kan inte prata bort att 2023 och 2024 ser bottenfrusna ut. Nu gäller det att kommunerna arbetar med planberedskap för att vara beredda när det vänder. Det gäller också att man skapar boendemiljöer som folk vill ha, som lyfter det attraktiva som Norrland har, med möjlighet till skidåkning, jakt, fiske och så vidare. Jag såg nyligen att Bodens kommun gör detta på ett bra sätt. Vad man inte ska göra är att bygga hyreshuslängor.

– Men jag tror också att det krävs politiska åtgärder för att stötta nyindustrialieringen och nyinflyttningen till Norrland. Nu är regeringen förlamad av situationen med inflationen men framåt tror jag att det kommer att krävas stimulanser och då krävs det ett radikalt politiskt nytänkande – man är ju inte intresserad av de gamla investeringsstöden.

Akhondi väcker liv i fri hyressättning i nyproduktion

Alireza Akhondi, försöker väcka liv i det gamla förslaget om fri hyressättning i nyproduktion.

– Alireza Akhondi är en intressant politiker och får jag spekulera så kan det här handla om att han vill profilera sig internt. Sakfrågemässigt tror jag inte alls på det, SD slår klackarna i marken. PM Nilsson ersatte – ett tag innan han avgick – Ulf Kristersson i en utfrågning och fick en fråga om detta. Han konstaterade att den dåvarande regeringen brände sig rejält kring det här och den nuvarande vill inte göra om samma misstag, säger Lennart Weiss.