Veckans Aktuellt v33: Hyresgästföreningens agerande undergräver förtroendet för systemet

VECKANS AKTUELLT | Väntat att regeringen inte talat bostadsfrågor under sommaren, men regeringen behöver leverera i höstbudgeten. Den behöver även agera gentemot EU när det gäller energirenoveringarna och steppa upp när det gäller klimatanpassningen.
Hyresgästföreningens agerande i Malmö är oseriöst och undergräver förtroendet för hyressättningssystemet, menar Kent Persson, som även är tveksam till att vi nu ser en botten i bostadsbyggandet. 

I höstens första Veckans Aktuellt konstaterar programledare Anna Bellman att det har varit tyst från regeringen när det kommer till bostadsfrågorna.

Bostadspolitik.se:s expert Kent Persson, samhällspolitisk chef på Heimstaden:

– Det har varit stort fokus på säkerhetspolitiska frågor; koranbränningar och Natomedlemskapet. Det har gjort att allt syre för övriga politiska frågor har försvunnit. Men när det återgår till det normala arbetet i höst hoppas och tror jag på mer utrymme för bostadspolitiska frågor.

I slutet av nästa vecka samlas regeringen på Harpsund för att inleda förhandlingarna inför höstbudgeten.

– Det finns förväntningar från branschen om besked som stöttar nyproduktion av bostäder, och jag tror att någon form av branschstöd för att få upp byggandet kommer vi att få se, och det är helt nödvändigt.

"Hyresgästföreningen har fel"

Hyresförhandlingarna är en stor snackis i branschen, inte minst situationen i Malmö, där flera hyresvärdar – bland andra Heimstaden – har direktaviserat en andra hyreshöjning för året, 1,75 procent från 1 juli.

Hyresgästföreningen har nu kommit med ett hårt svar på detta – de menar att det här är ett brott mot förhandlingsordningen (att höjningen inte har föregåtts av förhandlingar) och kräver att höjningarna dras tillbaka och att fyra fastighetsbolag – Heimstaden, Willhem, Victoriahem och Trianon – dessutom betalar skadestånd på 5000 kronor per lägenhet.

– Förhandlingar har skett, som de ska, och de har frånträtts, som de ska. Det ger oss rätt att direktavisera. Hyresgästerna har sedan rätt att acceptera den nya hyran – annars fortsätter processen i hyresnämnden. Alla parter har agerat på rätt sätt – utom Hyresgästföreningen, vars agerande är oerhört oseriöst.

– De har fel, och jag är övertygad om att den fortsatta processen kommer att visa det. De agerar så här oseriöst för att skrämma fastighetsägare att göra som de vill.

Direktaviseringar efter strandade förhandlingar också ägt rum på andra ställen, till exempel Göteborg och Halmstad.

– Att förhandlingar strandar och att fastighetsägare därefter direktaviserar är inte jätteovanligt, det händer vid låsta situationer. Men det här visar att fastighetsägarna och Hyresgästföreningen står oerhört långt ifrån varandra och Hyresgästföreningens agerande undergräver trovärdigheten för det förhandlingssystem vi har.

Trepartsöverenskommelsen har varit ett fiasko så här långt

I Göteborg och Halmstad har fastighetsägarna direktaviserat efter att inte ha kommit överens om 2023 års hyror – och snart är det dags att inleda förhandlingar om 2024.

– Det kommer att bli jättesvåra förhandlingar och det kommer det att bli de närmaste åren. Intäkterna måste över tid täcka kostnadsökningarna. För 2023 fick vi ett glapp på runt fem procent. Det måste hämtas in, och därtill har det kommit ytterligare kostnadsökningar. Får inte fastighetsägarna täckning för de ökade kostnaderna så urholkar det möjligheterna att investera och det leder till sämre bostäder.

Fastighetsägarna, Sveriges Allmännytta och Hyresgästföreningen skulle komma med en utvärdering av Trepartsöverenskommelsen i maj – men det har ännu inte kommit någon.

– Nej, och det vittnar om hur svårt det här var. Första året med trepartsöverenskommelsen var ett fiasko. Nu går vi in i år två av den treåriga överenskommelsen. Nu måste den leverera, annars kommer modellen inte att överleva.

Politiken behöver steppa upp i klimatanpassningen

För ett par veckor sedan var det skyfall som förstörde stora värden på flera håll i Sverige. På Hawaii har det varit fruktansvärda skogsbränder och det tycks stå klart att vi kommer att få se mer och mer av olika sorters extremväder. Detta väcker debatt om hur bra rustat vårt samhälle och våra fastigheter är när det gäller att möta klimatförändringarna.

Lotta Werner Flyborg, vd för Sweden Green Building Council, efterlyser större politiskt engagemang i ett debattinlägg på Dagens Samhälle.

– I huvudsak har hon rätt – det går för sakta. Och i Sverige har vi delvis en annan utmaning än i många andra länder; vi har ett utsatt VA-system som behöver uppgraderas. Vi såg under skyfallen att man inte fick undan dagvattnet, systemet är för dåligt.

– Något som är fascinerande med den här debatten är att branschen är medveten och vill göra en omställning medan politiken håller emot och verkar oense om vilka behov som finns. Branschen har kommit längre – nu behöver politiken leverera.

Regeringen behöver agera tydligare mot EU

SBAB:s Robert Boije efterlyste i juli en debatt om EU:s energirenoveringsprogram. EU har väldigt ambitiösa miljömål och en del av dem är att få ner fastigheters energianvändning rejält. Hus som i dag är i energiklass G ska upp till D senast 2033 och enligt Robert Boije (som hänvisar till Villaägarnas riksförbund – skulle det kosta i snitt en halv miljon per hus att nå de nya kraven. Sverigedemokraterna – Mikael Eskilandersson, bostadspolitisk talesperson och Martin Kinnunen miljöpolitisk talesperson – skrev häromdagen ett kritiskt debattinlägg på Fastighetstidningen, där de menar att EU:s visioner är orimliga och leder till helt orimliga kostnader för husägare.

– Ja, det här behöver lyftas mer. Vi lyfte det i Veckans Aktuellt när förslaget från EU kom – det här är ett hot, både mot förvaltning och nyproduktion. EU behöver göra om och göra rätt, här har både Robert Boije och Sverigedemokraterna rätt i sin kritik. Den svenska regeringen behöver agera tydligare mot EU, och stå upp för att vi i Sverige har kommit långt, det finns andra länder i Europa där behoven är mycket större – det är där insatserna gör mest nytta, låt dem gå före.

Nedgången planar ut på låga nivåer

Byggfakta kom på onsdagen med sin månatliga Byggstartsindikator och efter två år av brant fall i bostadsbyggandet ser man nu en utplaning i den vikande kurvan. Men det är på mycket låga nivåer, och indikatorn mäter investeringarna och eftersom byggkostnaderna har skenat är det fortfarande en nedgång om man tittar på antalet bostäder eller kvadratmeter, konstaterar Byggfakta, som även menar att årstakten i byggstartade bostäder signalerar 25 000 i årstakt.

– Jag tror att det är för tidigt för att säga att vi är på väg att bottna och jag tror snarare på 20 000 bostäder än 25 000. Oavsett så ska det ställas mot behoven, om 60 000 bostäder om året. Där kommer vi inte att ligga på länge och för varje år vi ligger på 20 000–25 000 ökar glappet mellan det vi bygger och det ackumulerade behovet.