Veckans Aktuellt v34: Viktigt nytt index – och Karlatornet är mycket läckrare än Turning Torso

VECKANS AKTUELLT | Bygg i tid konstaterar att det skiljer väldigt mycket i hur snabbt detaljplane- och bygglovsprocesser tar i olika kommuner. Vår expert Lennart Weiss hyllar det nya indexet – men saknar blåslampan på politikerna.
Ny kollaps-statistik för bostadsbyggandet är ytterligare en anledning att ta det lugnare med räntehöjningar – inte minst när nestorn Klas Eklund har visat att inflationen ju sjunker av sig själv, menar Lennart Weiss som även kommenterar John Hasslers utspel om amorteringskraven, bostadsprisutvecklingen – och inflyttningen i Karlatornet i Göteborg.
Programledare: Anna Bellman.

Bygg i tid presenterade sitt nya Ledtidsindex, där de har undersökt hur lång tid detaljplane- och bygglovsprocesser tar i olika kommuner. De har undersökt 48 kommuner – som representerar 56 procent av befolkningen. De konstaterar att ledtiderna skiljer sig åt väldigt mycket – samma process som tar tre år i Gävle (som är snabbast) tar 6,6 år i de sämsta kommunerna.
– Vi har länge anat att det är så här stora skillnader – nu vet vi. Bygg i tid har under ledning av JM:s Nancy Mattsson tillfört mycket viktig data till en debatt som ibland kan ta karaktären av pajkastning mellan kommuner och branschen. Det är ett bra index som ger en bra översikt över hur läget ser ut. Det är också ett bra hjälpmedel för kommuner som vill förbättra sig – man kan titta på och ta efter hur de som är bäst i klassen jobbar, säger Lennart Weiss i Veckans Aktuellt.
– Det här är en genomarbetad undersökning, ett bra index och det var väntat – Nancy Mattsson är den främsta experten inom det här området i Sverige.
– Men ska jag säga något jag saknar så är det ett trafikljussystem – med grönt för de bästa och rött för de sämsta. Det hade varit ett tydligt påtryckningsmedel gentemot politiken och kunnat leda till att det blivit mer fart på dem. Men det kanske kan komma i nästa uppdatering.

Extremt viktigt inlägg från Klas Eklund
Swedbank kom med en dyster konjunkturprognos. De tror nu på negativ BNP-tillväxt både 2023 och 2024. I april trodde de på en tillväxt om 0,3 procent 2024, nu har de vänt och tror på en minustillväxt om 0,3 procent. Samtidigt konstaterar de att inflationen är för hög och tror att Riksbanken höjer styrräntan två gånger i höst, med 25 punkter åt gången, och att den då når 4,25 procent i november. Samtidigt har flera tunga ekonomer som Sven-Olov Daunfeldt och Klas Eklund pekat på att inflationen redan är på väg kraftigt ner, och att man därför ska tänka sig för ordentligt innan man genomför räntehöjningar. Klas Eklund skriver: ”Vad är vitsen med att ytterligare trycka ned sysselsättning och produktion för att bekämpa fjolårets inflation, när dagens inflation faller av sig själv?”

– Låt oss först förstå förstå vem Klas Eklund är; ekonomkårens grå eminens, en av de absolut tyngsta ekonomerna och hans inlägg är väldigt betydelsefulla för debatten. Det här inlägget är extremt viktigt. Hushållen har drabbats av stora kostnadsökningar. Till hösten går många bundna bolån ut och ersätts med betydligt dyrare rörliga och detta utöver den reallöneförsämring de redan har drabbats av. Det kan slå väldigt hårt mot konjunkturen. Om Riksbanken i det skedet visar sin vanliga halsstarrighet och höjer räntan, grundat på obsolet information, finns det stor risk att ekonomin skickas ännu längre ner i källaren. Det är bara att hoppas att de lyssnar på Eklund och drar i handbromsen och inte förstärker den pågående konjunkturnedgången ytterligare, säger Lennart Weiss, som också menar att ytterligare räntehöjningar försvagar den svenska kronan. Detta eftersom utländska investerare ser stora risker i den kommersiella fastighetsmarknaden, risker som förvärras av ytterligare höjda räntor, vilket innebär en negativ spiral.

I principfrågan står John Hassler fast
Professor John Hassler, som just nu är med i utredningen av amorteringskraven, intervjuades i veckan av Affärsvärlden. Hassler har gjort sig känd som en uttalad kritiker av amorteringskraven och han säger nu också att de på sikt inte är bra. Men han säger också att det inte är en bra idé att införa en amorteringspaus just nu.
– Man ska nog se Hasslers uttalande som ett inlägg i inflationsdebatten. Han är nog lika bekymrad som Riksbanken för inflationen och kanske inte har tagit in Klas Eklunds analys. Ur det perspektivet är det naturligt att inte vidta åtgärder som spär på inflationsbrasan.
– Men i principfrågan har han inte ändrat sig, det är jag övertygad om.

Tittar man på 60-talsrivningarna har Istratov helt rätt
Elithus grundare Misha Istratov skriver på DN Debatt att man inte borde ge rivningslov så lättvindigt som idag. Rivning och nybyggnation ger ju större klimatavtryck än renovering. Han menar att kommunens handläggare borde göra platsbesök och komma med råd om hur man kan bevara byggnaden innan man river. Han säger: ”Jag är övertygad om att man i många fall kommer att finna potential för ett hållbart boende med rätt typ av renoveringsarbeten och till en avsevärt lägre kostnad jämfört med en nyproduktion.”
– Det är svårbedömt. Tar man frågan i en större kontext och tittar på de massiva rivningarna på Norrmalm på 1960-talet; då har han helt rätt. Där förstördes stora värden, som aldrig gick att återskapa.
– Samtidigt: Det får aldrig bli så att kommersiella beslut tas av någon som sitter på kommunen.

Tror på ytterligare prisfall i höst
Handelsbanken skriver i en rapport att man nu inte tror att bostadspriserna ska falla mer. Under de senaste månaderna har ju prisfallet stabiliserats. Bland andra Robert Boije trodde nyligen att fallet skulle ta fart till hösten. Men nu skriver Handelsbankens ekonom Helena Bornevall: ”Vi höjer vår prognos för bostadsprisutvecklingen och räknar inte med något ytterligare prisfall. Samtidigt räknar vi med att det höga kostnadstrycket fortsätter tynga hushållen och att bostadspriserna kommer öka långsammare än inkomsterna de närmaste åren”
– Det här är också svårbedömt. Marknaden är skiktad, det finns en stor väletablerad medelklass som kan efterfråga bra bostäder. I klassen under sjunker volymerna mycket; man vill inte sälja med förlust. Jag lutar nog mer åt Robert Boijes analys, att vi får se ett fall i höst, säger Lennart Weiss.

Nya SCB-siffror förstärker kollapsbilden
SCB kom med nya statistiksiffror för bostadsbyggandet. Under andra kvartalet påbörjades – eller rättare sagt, gavs startbesked till – knappt 6 000 bostäder, en nedgång med 65 procent jämfört med förra året. För halvåret är siffran 14 550, en nedgång med 57 procent.
– Siffrorna verifierar den kollaps i bostadsbyggandet som vi har sett under en längre tid. Och med tanke på att det är startbesked och inte spadar i backen det handlar om så är det verkliga tillståndet ännu värre. En intressant siffra är att 71 procent av de flerbostadshus som har fått startbesked så utgörs 71 procent av hyresrätter. Det visar att läget för bostadsrättsmarknaden förvärras än mer dramatiskt, utvecklarna reagerar snabbt på att det inte finns någon efterfrågan och ställer in projekt.
– Siffrorna förstärker bilden av en nedåtgående konjunktur som påverkar ekonomin direkt och indirekt och det finns anledning för Riksbanken att fundera både en och två gånger innan man går vidare med räntehöjningar.

Karlatornet – läckrare än Turning Torso
En riktig milstolpe på den svenska bostadsmarknaden ägde rum i veckan – de första boende har nu fått nycklarna till sina lägenheter i Karlatornet i Göteborg.
– Det är en läcker byggnad, läckrare än Turning Torso. Det är bara att gratulera Ola Serneke, det är ett fantastiskt landmärke som gör ett enormt avtryck i Göteborg – för alltid.
– Däremot är jag tveksam till att de kommer att kunna sälja de sista hundra lägenheterna utan att rabattera och när man studerar facit av det här ”äventyret” kan man också komma att dra paralleller till Turning Torso.