Riksbanken: Oförändrad styrränta
Sett och hört
Riksbanken väljer att låta styrräntan ligga stilla på 4,00 procent. "Inflationen är fortsatt för hög och det kvarstår risker för att den inte ska fortsätta sjunka tillräckligt snabbt och stabiliseras vid målet. Men inflationen har sjunkit och inflationstrycket har dämpats tydligt", skriver Riksbanken.
Riksbanken ser tydliga tecken på att inflationen är på väg ner, men risker kvarstår. Direktionen bedömer att penningpolitiken fortsatt behöver vara åtstramande och har beredskap att höja styrräntan ytterligare om inflationsutsikterna försämras.
Inflationen sjunker, ungefär i linje med Riksbankens tidigare bedömning. Penningpolitiken har dämpat efterfrågan i svensk ekonomi och bidrar till att inflationstrycket sjunkit. De senaste månaderna har konsumentpriserna ökat i en långsammare takt än tidigare och företagen planerar inte längre att höja priserna lika mycket. Arbetsmarknaden försvagas från ett starkt utgångsläge.
Men inflationen är fortfarande för hög och det kvarstår risker att den inte ska sjunka tillräckligt snabbt framöver. Priserna på tjänster ökar i en snabb takt och bidrar mycket till den totala inflationen. Därtill är kronan fortsatt omotiverat svag, vilket håller uppe prisökningstakten på varor, menar Riksbanken.
Åtstramande penningpolitik för att inflationen ska bli låg och stabil
Sammantaget bedömer direktionen att penningpolitiken behöver vara fortsatt åtstramande, men att det är lämpligt att nu lämna styrräntan oförändrad. Direktionen har därför beslutat att låta styrräntan vara kvar på 4 procent men har beredskap att höja den ytterligare om inflationsutsikterna försämras.
Prognosen för styrräntan visar att den kan komma att höjas ytterligare i början av nästa år och att penningpolitiken behöver vara åtstramande en relativt lång period för att inflationen ska falla tillbaka och stabiliseras nära målet på 2 procent. Ny information och hur den bedöms påverka konjunktur- och inflationsutsikterna kommer att vara avgörande för hur penningpolitiken utformas. Riksbanken överväger även att öka försäljningstakten av statsobligationer. Ett beslut om detta kan komma att fattas i samband med det penningpolitiska mötet i januari.
Riksbanken gör små sänkningar för prognosen för styrräntan.
| 2022 | 2023 | 2024 | 2025 | 2026 | 2026 kv4 | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| KPI | 8,4 (8,4) | 8,6 (8,6) | 4,4 (4,6) | 2,4 (2,4) | 1,9 | 1,8 |
| KPIF | 7,7 (7,7) | 6,0 (5,9) | 2,3 (2,5) | 1,7 (1,8) | 2,0 | 2,0 |
| BNP | 2,8 (2,8) | -0,7 (-0,8) | -0,2 (-0,1) | 1,9 (1,9) | 2,8 | 2,6 |
| Arbetslöshet, procent | 7,5 (7,5) | 7,7 (7,4) | 8,6 (8,3) | 8,5 (8,3) | 8,2 | 8,0 |
| Styrränta, procent | 0,8 (0,8) | 3,5 (3,5) | 4,1 (4,1) | 4,0 (4,0) | 3,6 | 3,5 |
* Årlig procentuell förändring, års- respektive kvartalsmedelvärde
Anm. Bedömningen i den penningpolitiska rapporten i september 2023 inom parentes.
** Kalenderkorrigerad BNP-tillväxt respektive säsongsrensad AKU-arbetslöshet kvartal 4 2026.
Källor: SCB och Riksbanken
| 2023 kv3 | 2023 kv4 | 2024 kv4 | 2025 kv4 | 2026 kv4 | |
|---|---|---|---|---|---|
| Styrränta | 3,75 (3,75) | 4,00 (4,03) | 4,10 (4,10) | 3,87 (3,95) | 3,51 |