#269 Bopolspanarna: Osynligt mått, målkonflikter – och går det upp eller ner när proppen släpper?

BOPOLSPANARNA | I Bopolspanarna diskuterar tre branschprofiler tre aktuella ämnen. Den här gången:
# Utbudet på Hemnet är rekordhögt, men priserna står still – åt vilket håll går marknaden när det väl släpper?
# ”Det osynliga måttet” – allt viktigare att känna till vad hyresgästerna är beredda att betala när marknaden sviktar.
# Målkonflikter i samhällsplaneringen. ”Vi lever kvar i 40–50-talen, då staten var den enda kunden – detta trots att vi i 30 år har haft en bostadsmarknad som finansierats av kunden."
Dagens gäster är Stefan Ränk från Einar Mattsson, Ted Lindqvist från Evidens och Lina Brantemark från Obos. Programledare: Anna Bellman.

Det här är det andra avsnittet (lyssna på det första här) av vårt poddkoncept Bopolspanarna där tre personer från Bostadspolitik.se:s ägarkrets gör olika spaningar om bostadsmarknad, bostadsutveckling och bostadspolitik.

Det första ämnet: Utbudet på Hemnet är rekordhögt – men prisutvecklingen står stilla och antalet avslut är på en betydligt lägre nivå än normalt.
– Samtidigt drabbar livet folk som vanligt. Många har behov av en ny bostad, men vågar inte ta steget. Här finns en politiskt perspektiv: vad kan man göra för att skick in smörjmedel? Hur kan vi sänka trösklarna för att genomföra en transaktion? Det är vad jag skulle fundera över som politiker, säger Stefan Ränk, koncernchef på Einar Mattsson.

Ämne 2: Jämviktshyra; vad hushållen är beredda att betala för att hyra en viss lägenhet.

Ted Lindqvist, vd och grundare, Evidens:
– Det är ”det osynliga måttet”. Nu har vi ett bruksvärdessystem och kommer nog ha under överskådlig tid. Men jämviktshyran finns ändå, på varje delmarknad: Den hyresnivå där vi har en balans mellan utbud och efterfrågan. Vi har i dag en ny situation då vi bostadsutvecklare och fastighetsägare måste förhålla sig till vad jämviktshyran är, för att kunna utveckla nya hyresrätter, för att kunna genomföra rotprojekt etc. Tidigare har man kunnat köra på, men i den här konjunkturen kan man inte det.

Lina Brantemark, affärsutvecklingschef, Obos Nya Hem:
– I botten handlar det om att förstå preferenser, trender, efterfrågan, behov, oavsett om det gäller det hyrt eller ägt boende. Så jag tror att i grunden så handlar det om att vi som utvecklar måste bli vassare helt enkelt.

Stefan Ränk:
– Det är inte bara i nyproduktionen som det är viktigt att hålla koll på betalningsviljan utan även ur ett fastighetsägarperspektiv. Och vi har i dag ett system där den grundläggande signalsystemet inte finns. Det bli komplicerat att bedriva en verksamhet när man ska försöka gissa sig fram till det här och landa rätt efter hand.  Resultatet av det här är att i Västerås Örebro sitter man nu på stora stora vakanser och i Stockholm har det precis exploderat en svarthandelshärva. I en marknad som eftersträvar jämviktshyra finns inte sådana problem.

Ämne 3: Målkonflikter.
Lina Brantemark:
– På bostadsmarknaden finns olika behov som på något sätt ska tillgodoses; kommunernas behov, marknadens behov, bolagens behov – i någon form behöver de här mötas för att man ska kunna klara bostadsförsörjningen. Här uppstår för många konflikter och missförstånd, det blir brist på förtroende mellan parterna och då kan man inte leverera helt enkelt.
– Både branschen och kommunerna måste bli bättre på att förstå varandras behov och arbetssätt.

Stefan Ränk:
– Det finns en ovilja, eller en beröringsskräck, från politisk håll för att ta i de här målkonflikterna, och de är ju komplicerade. Generellt skulle jag säga att det är alldeles för lite fokus på de boendes behov, en väldig massa allmänintressen står i vägen för kunden. Och det här har vi med oss från centralplaneringens tid på 1940-och 50-talen, då det var staten som var kunden, staten som beställde och staten som betalade bostäderna. Då hade staten rätt att ställa krav och kvalitetskrav på vad som skulle levereras. Det var staten som finansierade kunden med bostadsbidrag och räntebidrag och så vidare. Mentalt lever vi kvar i det trots att dagens bostadsmarknad är helt och hållet finansierad av kunden. Vi måste rikta om perspektivet och kundperspektivet borde få avgöra målkonflikten.