Stefan Attefall: Nu händer det!

Är det nu det händer? Ja, det känns så efter Almedalsveckan, menar egnahemskommissionären Stefan Attefall.

Överallt talades det om trädgårdsstäder. Och så har det varit en tid. Regeringen tillsätter mig som egnahemskommissionär med uppdrag att främja skapandet av trädgårdsstäder. Boverket får i uppdrag att ta fram en vägledning och Rådet för levande städer får också i uppdrag att verka för fler trädgårdsstäder.

Till och med Hyresgästföreningen skriver rapporter och ordnar seminarier om trädgårdsstaden

I debatten är det inte längre bara några få röster som propagerar för trädgårdsstäder, utan allt fler kommunala planerare, arkitekter, bostadsutvecklare, politiker och intresseorganisationer verkar ha anammat det nya trendordet trädgårdsstäder. Till och med Hyresgästföreningen skriver rapporter och ordnar seminarier om trädgårdsstaden.

Kanske trenden att bygga tät stad med slutna kvarter nu övergår i en ny trend; trädgårdsstaden. Inte mig emot. Även om man alltid ska vara skeptisk till trender där alla springer på samma boll så är det välkommet att vi utvecklar våra städer mer småskaligt, grönt och gemenskapsfrämjande. Trädgårdsstadskonceptet har då mycket att bidra med.

Men är allt guld som glimmar?

Nja. Den i sammanhanget välkände arkitekten Kjell Forshed brukar sortera i stadstyper, och delar upp dessa i stenstaden, småstaden, trädgårdsstaden och villastaden. Frågan blir vad man vill skapa för helhetsmiljö och självklart var man befinner sig. Stenstaden med de slutna kvarteren med hög exploatering har varit idealet för många planerare under många år.  En variant på stenstaden är småstaden men som har lägre exploatering. Här blir det ofta mer grönt och allt i mindre skala. Trädgårdsstaden följer samma stadsplanemönster som småstaden men har ännu grönare inslag och har ofta en mer sammanhängande och tydlig struktur. I villastaden är tomterna större och husen i hög grad friliggande villor och exploateringen är lägre.

Men det finns en tendens att allt kallas trädgårdsstad och att man kan stoppa in vilka byggnader som helst i en trädgårdsstad

Alla dessa stadstyper behövs och har sina fördelar, och passar olika för människor i olika skeden i livet, men också i olika delar av landet. Ur miljö- och klimatsynpunkt är det inte givet vad som är bäst.  Hur man bygger är nog så viktigt som vad man bygger. Stenstaden byggd i betong är inte klimatsmartare än trädgårdsstaden där husen byggs av trä och där trädgårdar och grönska mellan husen skapar ekosystemtjänster som överträffar stenstaden. Övergång till elbil eliminerar bilens negativa effekter på klimatet.

Men det finns en tendens att allt kallas trädgårdsstad och att man kan stoppa in vilka byggnader som helst i en trädgårdsstad. Jag tycker därför att det är viktigt att sortera vad som är en trädgårdsstad å ena sidan och när man försöker tillföra trädgårdsstadskvaliteter i en redan befintlig stadsdel å andra sidan.

En trädgårdsstad är en större samlad bebyggelse som byggs med en genomtänkt struktur. Dess kännetecken och karaktär är;

# Småskalig bebyggelse.

# Olika hustyper (radhus, villor, parhus och låga flerfamiljshus).

# Husen grupperas i tydliga mönster.

# Husens placering anpassas efter terrängen.

# Krökta gator som kantas av alléträd.

# Majoriteten av bostäderna har tillgång till egen trädgård.

# Det finns god tillgång till gemensamma grönområden.

# Bebyggelse förläggs mot gatan för att skapa ett enhetligt gaturum och ge utrymme för skyddade trädgårdar.

Ett villaområde vilket som helst är alltså inte en trädgårdsstad

I den ursprungliga betydelsen fanns också närservice och hantverksföretag i området, en ambition som visat sig svår att upprätthålla i ett modernt samhälle.

Ett villaområde vilket som helst är alltså inte en trädgårdsstad. Ett flerbostadshusområde med några radhus och villor är inte heller en trädgårdsstad.

Att bygga ett område med trädgårdsstadens karaktärsdrag passar när man planerar för nya stadsdelar och en växande befolkning. I de flesta kommuner handlar det i stället om att tillföra en mindre mängd bostäder i befintliga stadsdelar. Då kan trädgårdsstadens kvaliteter vara bra ledstjärnor.

Den småskaliga och gröna strukturen är nyckelingredienserna i den framtida stadsplaneringen

De tio nya villorna som ska byggas i den medelstora staden kan formas efter terrängen, radhusområdet som kompletterar flerbostadshusen kan vara vända mot gatan med buskar framför husen och mycket grönt på bakgårdarna. Gatorna kantas av träd och är smala och krokiga för att hålla trafiken på gångfartsnivå. Etcetera.

Den småskaliga och gröna strukturen är nyckelingredienserna i den framtida stadsplaneringen. Det är den trenden vi nu kan se. Och som det finns all anledning att heja på!

Stefan Attefall
Egnahemskommissionär
Landshövding i Uppsala län