Therese Nerlund: En fungerande bostadspolitik leder till högre barnafödande

LEDARE | I somras tillsatte regeringen en utredning för att ta reda på varför barnafödandet i Sverige är så lågt – det lägsta sedan mätningarna började år 1749. I snitt föder en kvinna i Sverige 1,43 barn. Trenden är något vi ser i hela västvärlden. Att det har negativa konsekvenser är alla högst medvetna om.

Effekterna för samhället finns på både kort och lång sikt. På lång sikt kan en minskande befolkning påverka ekonomin, arbetskraften och få negativa effekter på välfärden. På kort sikt kan det till exempel påverka förutsättningarna för kommuner och privata företag att driva förskolor och skolor. Vi ser redan nu att underlaget för dessa minskar drastiskt och de stängs runt om i hela Sverige med effekt att personal sägs upp.

Det är bra att regeringen tillsatt utredningen. Att politiken förstår varför människor väljer att skaffa färre barn är grunden, men sen måste det finnas politiska förslag som gör att vi kommer till lösningar på problemet.

Det som redan nu står klart är att människors oro inför framtiden måste minska för att de ska våga sätta barn till välden. Oron återfinns på många plan; för ekonomin – möjligheten att skaffa ett jobb och en bra bostad – för påverkan av klimatförändringar, för sitt psykiska mående och så vidare.

Nyligen gjorde Finland en liknande utredning och kom fram till 50 förslag för att öka barnafödandet

Historiskt har barnafödandet haft ett väldigt nära samband med ekonomiska förutsättningar och jag är övertygad över att möjligheten att skaffa sig ett anpassat, tryggt boende till en rimlig kostnad är en av de saker som utredningen kommer komma fram till. Självklart kommer utredningen ha en stor bredd i sina förslag.

Nyligen gjorde Finland en liknande utredning och kom fram till 50 förslag för att öka barnafödandet. Allt ifrån en bonus på 30 000 euro om man skaffar barn före 30 års ålder till förslag på stöd för fungerande parrelationer. Man såg att en parameter kring det minskande barnafödandet var människors ändrade beteende när det kommer till att skapa och upprätthålla relationer. Den parametern är svårare att hitta politiska lösningar på än direkta ekonomiska incitament.

Efter de senaste årens kostnadsökningar för nyproduktionen har det blivit än svårare att bygga människors framtidsboende till den kostnad som folk har råd med. Att ha en fungerande bostadspolitik är en del av att skapa framtidstron. Med en stärkt framtidstro kommer drömmen om att bilda familj öka.

Unga människor behöver få en tro på att det finns jobb och bostad till dom. På bostadssidan har regeringen gjort en del för det ägda boendet, till exempel kommer bolånereglerna lättas upp i början av nästa år. Det är bra men det behövs även lättnader för kostnadssidan.

Det skulle vara en åtgärd som skulle göra produktionskostnaderna mer rimlig och därmed hyresnivåer som människor skulle ha råd att betala

Det behöver bli billigare att producera bostäder. Den enskilt effektivaste åtgärden skulle vara att göra det möjligt att kunna dra av för momsen när investeringar görs. Bostadshyra är i dag momsfritt. Det betyder att fastighetsägare och bostadsuthyrare inte får göra avdrag för momsen på byggkostnader, underhåll, drift med mera. De flesta inköp av varor och tjänster som görs i samband med fastighetsförvaltning beläggs dock med fullt momspåslag och därför blir moms en stor kostnadspost i fastighetssektorn. Kostnaden för momsen på investeringar blir en betydande del av produktionskostnaden. Sverige har möjlighet att införa en låg momssats på hyresbostäder på till exempel sex procent och då är det möjligt att dra av för momsen för investeringen. Det skulle vara en åtgärd som skulle göra produktionskostnaderna mer rimlig och därmed hyresnivåer som människor skulle ha råd att betala.

Det är så klart mycket pengar men ingenting mot vad ett fortsatt minskat barnafödande över tid innebär

Momsen är en fråga som diskuterats de senaste åren och argumentet mot åtgärden är att den är dyr. Regeringen hävdar att den skulle kosta 40 miljarder kronor per år men eftersom produktionstakten drastiskt minskat så är siffrorna som regeringen gjort sina beräkningar på inaktuella. Med dagens faktiska byggsiffror är kostnaden cirka 20 miljarder. Det är så klart mycket pengar men ingenting mot vad ett fortsatt minskat barnafödande över tid innebär.

Vi behöver inte invänta utredningen i alla delar, att det behövs en fungerande bostadsmarknad är självklart. Våra unga vuxna måste få möjligheten att flytta hemifrån för att kunna starta sitt vuxenliv. Hyresbostaden är ofta första steget ut på bostadsmarknaden. Att göra det mindre kostsamt att bygga nya bostäder är ett viktigt steg.

Therese Nerlund
Mark- och exploateringschef och bostadspolitisk expert på Wallenstam, som är en av Bostadspolitik.se:s ägare