Statistiken som talar emot sambandet mellan bostadsbrist och barnafödande

Beror det minskade barnafödandet på svårigheterna att hitta bostad?
Teorin har förts fram från olika håll den senaste tiden, men motsägs av ny statistik från SCB, som visar att den negativa utvecklingen ser ungefär likadan ut i hela Europa. Och i Finland, där det är enkelt att få tag i en bostad, har barnafödandet minskat ännu mer än i Sverige det senaste decenniet.

SCB har, genom statistik från Eurostat undersökt utvecklingen av barnafödandet i hela Europa mellan 2014 och 2023, och slutsatsen är att det har minskat nästan överallt. 2014 föddes 4,4 miljoner barn i EU, 2023 hade siffran minskat med 16 procent, till, 3,67 miljoner barn.

Det är bara sex länder som har ett högre barnafödande i slutet av perioden (Portugal, Bulgarien, Slovakien, Ungern och Cypern), I 23 länder har barnafödandet minskat.

Fruktsamhetstalet i EU var 1,38 barn per kvinna år 2023 – 2,1 behövs för att befolkningen inte ska minska om man bortser från invandring).

Sverige står för den näst största minskningen i EU, från 1,89 till 1,45 barn per kvinna – med det ligger vi alltså ändå över snittet.

I debatten har bostadsbristen nämnts som en av orsakerna till att det föds färre barn i Sverige. Senast i förra veckan framgick av Hyresgästföreningens rapport Unga vuxnas boande att mer än var tredje ung vuxen i Stockholms län tvekar inför att bilda familj på grund av boendesituationen i länet.

Finland lyfts ofta fram som ett föregångsland när det gäller tillgång till bostäder – handlar det bara om att skaffa en bostad hade du kunnat flytta till en lämplig hyreslägenhet i Helsingfors i morgon – men landet är trots detta det enda i hela EU där fruktsamhetstalet har sjunkit mer än i Sverige. Där minskade från 1,71 barn per kvinna 2014 till 1,26 barn per kvinna 2023.

Så slutsatsen är väl att det minskade barnafödandet i alla fall inte bara kan förklaras med bostadssituationen.