Rapport: 300 000 bostäder står utan folkbokförda

En ny rapport från KTH ifrågasätter bilden av en generell bostadsbrist i Sverige. Istället pekar forskarna på att omkring 300 000 bostäder saknar folkbokförda personer – motsvarande tio procent av hyresrätterna och nio procent av bostadsrätterna, skriver Fastighetstidningen.

–Det finns inga belägg för en generell bostadsbrist i Sverige. Däremot lider många grupper av brist på tillgång till rätt bostäder som är tillgängliga, prisvärda och fördelade efter behov. Det är alltså inte antalet bostäder som är problemet, utan hur de fördelas och används, säger Bo Söderberg, forskningsledare och huvudförfattare till rapporten, till Fastighetstidningen.

Att lägenheter står utan skrivna boende kan bero på övernattningsbruk, svart andrahandsuthyrning eller kontorsanvändning. Men fastighetsägare har enligt Söderberg begränsad kunskap.
– Exakt varför det är så vet vi inte, den typen av statistik finns inte och vår bild är att fastighetsägare inte heller vet det. Får man in hyran så bryr de sig inte nämnvärt om att kolla om de är bebodda eller inte.

Rapporten visar också att nyttjandegraden i hyresrätter hänger ihop med hyran: där den är låg tenderar bostäder att vara underutnyttjade. Ensamboende kan bo stort om kostnaden är liten.

Forskarna drar flera slutsatser: bostadsproduktionen har i stort sett följt hushållsutvecklingen och den faktiska bostadsbristen har minskat sedan 1990. Unga vuxna bor visserligen kvar hemma längre än önskat, men mönstret har inte förvärrats över tid. Avgörande för deras möjlighet att flytta är tillgången på hyreslägenheter snarare än bostadspriser.

Rapporten pekar även på effekterna av hyresregleringen i Stockholm:
Subventionerade bruksvärdeshyror gör att hushåll i genomsnitt bor 16 procent större än de skulle gjort vid marknadshyra. Detta gynnar inte främst de med störst behov, och innebär att färre hushåll får plats på hyresmarknaden – uppskattningsvis hade 15 procent fler kunnat bo i området om marknadshyra tillämpats.