Tanja Rasmusson: När förståelsen tar slut måste reformerna börja
KRÖNIKA | Byggbranschen är nödvändig för Sveriges välfärd och framtida tillväxt. Men den måste få bättre förutsättningar från politiken för att överleva och växa, menar Tanja Rasmusson.
Bygg- och anläggningssektorn har under senare år prövats på nästan alla nivåer. När jag började på Byggföretagen 2018 talades det fortfarande om konsekvenserna av 90-talskrisen; framför allt på utbudet av arbetskraft. Det extra amorteringskravet hade precis införts, vilket lade en våt filt över en redan sval efterfrågan på nybyggnation. Svensk infrastruktur var eftersatt, avseende såväl strategiska sträckningar som underhåll.
Det är väl känt vad sektorn varit igenom sedan dess. Pandemi, cementkris, krig i Sveriges närområde, skenande priser på byggmaterial, räntechock och lågkonjunktur. Nybyggnationen har halverats på några få år, med sysselsättningstapp och konkurser som följd.
Allt detta har skett på ett politikområde som sedan decennier varit eftersatt.
Svensk bostadsmarknad är stelbent på grund av otidsenlig hyresreglering; plan- och bygglagen i kombination med miljöbalken skapar långsamma och dyra tillståndsprocesser och branschen måste agera på en fragmenterad marknad på grund av olikheter i kommunernas handläggning och prioriteringar.
Trots detta har vi överlevt, inte minst tack vare våra medlemsföretags förmåga till omställning. Vad bär framtiden med sig för våra medlemmar och för branschen som helhet? Är vi förberedda, och får vi de förutsättningar vi behöver av beslutsfattarna?
Kommer vi att få se en jobblös tillväxt?
Frågar man experterna så landar de i ungefär samma härad. AI och digitalisering kommer att påverka branschen på ett genomgripande sätt. Kommer vi att få se en jobblös tillväxt? Eller blir det rent av ett uppsving för hantverksyrken? Det vi kan säga är att AI är både en utmaning och en möjlighet som samtliga aktörer inom bygg- och anläggningsbranschen gör klokt i att engagera sig i.
En annan trend är de geopolitiska spänningarna. Det påverkar allt företagande i form av höjda priser, stängda gränser och brutna värdekedjor.
Sverige kommer att bli mer beroende av att få utnyttja sina inhemska tillgångar, framför allt på kritiska råmaterial. Här behöver lagstiftaren vara beredd att underlätta för att undvika onödiga stopp och fördyringar.
En tredje tydlig trend är demografin. Vi blir allt äldre, och det finns färre som ska försörja allt fler. Vilka konsekvenser kommer detta att ha på välfärden på sikt? Det är uppenbart att fler behöver komma i arbete, och att fler jobb behövs.
Byggföretagen driver sedan 2021 en reformagenda för en hög och jämn byggtakt. Så här i slutet av mandatperioden och med ett valår i sikte konstaterar vi att mycket vi verkat för har realiserats. Lättnader i miljöbalken är på väg. Det extra amorteringskravet är under granskning. Byggreglerna moderniseras och lättas upp. Regeringen satsar på yrkesutbildning. Det finns en större förståelse för behovet av en attraktiv, sund och säker byggbransch; därför att branschen bidrar till sysselsättning, tillväxt, välfärd, grön omställning och samhällets beredskap.
Men förståelse betalar inte räkningarna, för att tillåta sig vara lite slängig.
Men förståelse betalar inte räkningarna, för att tillåta sig vara lite slängig. Det behövs strukturella reformer för att stötta företag och näringsliv.
Underhållsskulden för väg och järnväg behöver prioriteras. Ökad kapacitet för person- och godstrafik gynnar sysselsättning, beredskap och hela Sveriges konkurrenskraft. Dessutom behöver eventuella planer på att förstatliga järnvägsunderhållet skrotas. Ge i stället de privata aktörerna tid och ro att sköta underhållet själva.
Kompetensförsörjningen inom bygg- och anläggning behöver prioriteras. En del av regeringens satsningar på yrkesutbildning måste öronmärkas till fler utbildningar inom till exempel anläggning.
Det behöver byggas fler bostäder. Människor måste kunna flytta hemifrån, starta en utbildning, ta ett jobb eller byta inriktning i livet med större frihet. Den riktade satsningen på ökat bostadsbyggande i norra Sverige och en skattefri grundnivå upp till 300 000 kronor på investeringssparkonton är en bra början. Nästa steg för att uppfylla vallöftet om att fler ska kunna äga sin bostad bör bli att regeringen fullt ut slopar 2018 års skärpta amorteringskrav. Är regeringen seriös i arbetet för ett ökat barnafödande så är en offensiv bostadspolitik bland det mest konstruktiva man kan ägna sig åt.
Bygg- och anläggningsbranschen har alltid behövts, och kommer alltid att vara en nödvändig partner i samhällsbyggandet. Med rätt förutsättningar blir vi en naturlig del av svensk tillväxt och välfärd även i framtiden.
Tanja Rasmusson
Näringspolitisk chef, Byggföretagen