"Minusräntan kostade mer än den smakade"

Det är nu tio år sedan Riksbanken införde minusränta. Dagens Nyheter gör på måndagen en intervju med kända ekonomer och skriver dessutom om en fälla stockholmare som köpte bostadsrätter med fel tajming har hamnat i.

För tio år sedan inleddes ett ekonomiskt experiment. När Riksbanken 2015 sänkte styrräntan till minusnivåer och inledde stora obligationsköp var målet att återfå förtroendet och få upp inflationen.

Politiken fungerade – åtminstone till en början.
– Det tog ju ganska lång tid, men inflationen rörde sig uppåt”, säger Martin Flodén, som satt i Riksbankens direktion 2013–2024, till Dagens Nyheter.

Men kostnaden för den expansiva politiken blev hög. Billiga lån drev upp bostadspriserna med 70 procent och hushållens skulder ökade med en hel årslön i snitt.
– Med facit i hand skulle jag säga att det kostade mer än den smakade,  säger Susanne Spector, chefsekonom på Danske Bank, till DN

När pandemin och sedan inflationskrisen slog till vände pendeln. Styrräntan steg från noll till fyra procent, och hushåll med stora lån fick känna av baksmällan. Riksbanken är nu på väg att avsluta sina obligationsförsäljningar – en symbolisk punkt för lågränteeran.

– Vi kommer inte studsa tillbaka dit vi var förut. Mycket av den tröga ekonomiska utveckling som vi ser i dag, det är en anpassning till ett högre och långsiktigt mer normalt ränteläge, säger Spector.

I spåren av minusräntans tid står nu många fast i skuldfällan. I Hallunda, Botkyrka, försöker Nora Suni sälja sin lägenhet – utan framgång.
– Drömmen om en egen lägenhet blev en mardröm, säger Suni, som försökt sälja lägenheten i fyra år och som nu riskerar att bli av med sin bostad genom tvångsförsäljning.

För dem och tusentals andra som köpte med fel tajming är den långa eran av billiga pengar över – och priset för minusräntan har visat sig högst verkligt.

Läs artiklarna här och här.