Erik Karlsson, Elfva Barrio: "Bostadsbidraget är på väg att dö"

DEBATT | Bostadsbidraget har urholkats så kraftigt att det riskerar att förlora sin funktion för de unga som behöver det mest. För att unga ska kunna ta steget in i vuxenlivet krävs både en rejäl upprustning av stödet och en tydligare statlig bostadspolitik, menar Erik Karlsson och Elfva Barrio från S-studenter.

Bostadsbidraget är på väg att dö. Sakta men säkert tappar det sitt syfte att ge människor en dräglig vardag. Med nuvarande utveckling kommer vi snart behöva begrava det. Detta i en tid med raskt stigande levnadskostnader - där allt fler hushåll måste välja mellan att betala hyran eller köpa en vinterjacka till barnet.

Färre kvalificerar sig och de som gör det får allt mindre stöd

Sedan slutet på 1990-talet har antalet som får bostadsbidrag minskat stadigt. Inte för att behovet blivit mindre, utan för att systemet har urholkats. Gränserna har stått stilla medan inkomster och hyror har ökat, vilket gör att färre kvalificerar sig och de som gör det får allt mindre stöd. Om inkomstgränsen hade följt med löneutvecklingen hade en ensamstående förälder med en inkomst på 22 000 kronor haft rätt till fullt bostadsbidrag, idag börjar det istället trappas av redan vid 12 500 kronor. För en ung ensamstående vuxen utan barn är bostadskostnadsgränsen, vilket är den maximala andelen av hyran som bidraget kan baseras på, alltså 3 600 kronor. Hade bidraget följt med de senaste decenniernas hyresutveckling skulle nivån idag ligga på 7 300 kronor.

För unga har inkomst- och boendekostnadsgränserna legat fast i tre decennier

Visst har det gjorts livsuppehållande åtgärder. Under 2010-talet ökades inkomstgränsen och nu vid årsskiftet 2026 kommer bostadskostnadsgränsen höjas. Dessa förändringar är viktiga och gör skillnad - men de räcker inte för att rädda bostadsbidraget. I stället fungerar de som en temporär bromsning för ett system som rör sig i riktning mot ett avskaffande. Dessutom har dessa reformer endast gällt barnfamiljer. För unga har inkomst- och boendekostnadsgränserna legat fast i tre decennier.

Unga är de stora förlorarna i dagens bostadspolitik

Det här är inte en slump. Bostadsbidragets pågående avskaffande är ett ytterligare exempel på den skevhet i subventioner mellan ägt och hyrt boende som råder på bostadsmarknaden. Unga är de stora förlorarna i dagens bostadspolitik. Eftersom långt ifrån alla unga har rätt ekonomiska förutsättningar för att köpa en bostad, och många dessutom inte befinner sig i en livssituation där de är beredda att ta de ekonomiska risker som ett bostadsköp innebär, utgör det nuvarande läget ett allvarligt hinder för att ta nästa steg i vuxenlivet.

S-studenter har i rapporten “Ny kris i befolkningsfrågan” pekat på de svårigheter unga idag har att flytta hemifrån och att starta familj, där just den låga möjligheten till ett prisvärt boende starkt bidrar till detta.

Om vi menar allvar med att unga ska kunna stå på egna ben, studera, jobba och bygga sina liv, måste bostadsbidraget återupplivas.

Det kräver två saker:

• En rejäl höjning och indexering av bostadsbidraget, liksom gränserna för inkomsttak och bostadskostnad.
• En aktiv statlig bostadspolitik som ser till att fler billiga hyresrätter byggs och att hyreshöjningarna hålls i schack.

Bostadsbidraget var en gång ett löfte om trygghet. I dag håller det på att bli ett praktexempel för politisk passivitet. Om politiken menar allvar med att unga ska kunna ta klivet in i vuxendomen krävs handlingskraft.

Erik Karlsson, bostadspolitisk talesperson S-studenter
Elfva Barrio, förbundsordförande S-studenter