Kristina Alvendal: Från ord till handling

KRÖNIKA | Kristina Alvendal är kritisk mot ett system där statliga myndigheter överklagar varandra och förlamar investeringar, bostadsbyggande och svensk konkurrenskraft. Hon efterlyser politiskt mod att genomföra konkreta reformer – innan år av handläggningskaos cementeras ytterligare. Det är dags att gå från ord till handling, menar hon.
Nyligen gick jag från ord till handling. Ett antal förslag ligger därför nu på regeringens bord för att snabba på tillståndsprocesserna och stoppa godtyckliga överklaganden.
I år efter år har jag liksom många andra lyft det absurda i att statliga myndigheter överklagar beslut från andra statliga myndigheter. Fenomenet är ett problem av flera skäl förutom det mest uppenbara – att det inte går att lita på staten.
Det leder till stor osäkerhet och ökade kostnader för de företag som vill etablera, expandera och ställa om sin verksamhet i Sverige. Projekt och investeringar blir satta på vänt i flera år. Särskilt utsatta är projekt som är beroende av tillstånd, som industrietableringar och infrastruktur. Men lägg till det byggandet av bostäder, etableringar av livsmedelsbutiker och allt annat som behöver göras i den fysiska miljön i Sverige... (!).
Rätten att överklaga är förstås central i en rättsstat, men syftet är i första hand att skydda medborgarna, inte att ge staten tillfälle att strida mot sig själv.
Rätten att överklaga är förstås central i en rättsstat, men syftet är i första hand att skydda medborgarna, inte att ge staten tillfälle att strida mot sig själv. I stället för att lägga betydande skattemedel på processer i domstol finns andra verktyg för att säkra kvaliteten i myndighetsbesluten. Samråd, remissyttranden, vägledning och dialog både kan och bör vara en central del av processen för att inhämta nödvändig kunskap, överbrygga intressekonflikter och säkerställa en enhetlig tillämpning av lagstiftningen.
Ansvaret blir otydligt och regeringen har svårt att utkräva ansvar av rätt myndighet.
Det är uppenbart att helheten går förlorad i dagens system. Ansvaret blir otydligt och regeringen har svårt att utkräva ansvar av rätt myndighet. Dessutom hamnar ofta frågor som är rent politiska i domstol. I min expertrapport till Produktivitetskommissionen lyfter jag ett fall från domstolen som fastställde exakt vilket tegel som en fasad skulle ha. Man tar sig för pannan.
De förslag som nu regeringen skall ta ställning till är tre:
För det första bör regeringen ta bort möjligheten för Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten att överklaga länsstyrelsers beslut enligt miljöbalken.
För det andra bör det införas krav på att myndigheter skall redovisa överklaganden av andra statliga myndigheters beslut eller domstolsavgöranden till regeringen. Redovisningen skall innehålla information om ärendet, orsaken till överklagandet och en analys av överklagandets samhällseffekter.
För det tredje skall strategiska beslut fattas av myndighetschefen, inte delegeras till handläggarnivå. Ett beslut om att köra över en annan myndighet är ingen formalia. Det går dessutom helt stick i stäv med Oxenstiernas ambitioner. Om det nu skulle behövas fler argument…
Det finns numera inte en enda politiker som motsätter sig att vi bör åtgärda de långa handläggningstiderna som håller på att dränera svensk konkurrenskraft. Det återstår att se om det finns politisk kraft i att också genomföra konkreta förslag när sådana föreligger. I min roll som Nationell Industrisamordnare och chef för Accelerationskontoret har vi sedan starten i augusti 2024 arbetat fram lösningar, förslag, förändringar och skräddarsydda lösningar. Vissa saker kräver dock politiska beslut. Min julklappsönskan blir därför modiga politiker som vågar se helheten och som avstår från kohandeln bara för att de själva inte kom på idén.
Kristina Alvendal
Samhällsbyggare, stadsbyggnadsexpert och nationell industrisamordnare
