Kristian Isberg: Vill vi ha jobb och bostäder måste vi investera i infrastruktur
KRÖNIKA | Sverige måste investera mer och långsiktigt i infrastruktur för att klara både bostadsbristen och arbetslösheten. Problemen hänger tätt ihop och kan inte lösas var för sig, menar Kristian Isberg.
Att växa upp i en stad i närheten av Göteborg, i mitt fall Borås, gjorde mig tidigt medveten om hur avgörande infrastrukturen är för samhällsutvecklingen – men också om de stora konsekvenser det får för både näringsliv och samhälle när nödvändiga investeringar uteblir.
Sverige står inför ett vägval. Samtidigt som arbetslösheten ökar i landet bromsar bostadsbyggandet in kraftigt. Det är lätt att betrakta dessa som två separata problem. I själva verket hänger de intimt samman.
I rapporten ”Bostadsbyggande och infrastruktur – den dubbla utmaningen” som HSB tagit fram tillsammans med Byggföretagen visas tydligt hur brister i infrastrukturen hämmar både tillväxt, sysselsättning och bostadsbyggande. Sveriges ekonomi har under lång tid vuxit betydligt snabbare än investeringarna i infrastruktur. Resultatet är trängsel, kapacitetsbrist och restider som begränsar arbetsmarknaderna – och som samtidigt gör det svårare att bygga bostäder där de verkligen behövs. Utvecklingen av jobb, bostäder och infrastruktur måste hänga ihop. Utan det ena faller det andra.
Låt mig återvända till Borås. Efter år av utredningar och politisk långbänk planeras det nu äntligen för en ny järnväg mellan Göteborg och Borås. Pendelstråket är ett av de mest trafikerade i landet, men saknar i dag en modern järnväg. Den nya dubbelspåriga järnvägen kommer att förbättra pendlingen avsevärt, binda samman arbetstillfällen i regionen och öppna upp för fler boenden längs stråket – med restider som gör det realistiskt att bo i Borås och arbeta i Göteborg, eller tvärtom. Med nya stationer och en direktförbindelse via Landvetter stärks tillgängligheten i hela Västsverige, vilket i sin tur skapar bättre förutsättningar för både bostadsbyggande och näringslivsutveckling.
När företag i dag beskriver sina största hinder för att växa pekar de ofta på kompetensförsörjningen
När företag i dag beskriver sina största hinder för att växa pekar de ofta på kompetensförsörjningen. Men det förutsätter också att människor kan ta sig till jobbet och har någonstans att bo. Forskning och erfarenhet visar att ju större och mer tillgänglig en arbetsmarknadsregion är, desto bättre blir förutsättningarna för tillväxt, produktivitet och en fungerande arbetsmarknad.
Sverige behöver omkring 63 000 nya bostäder per år fram till 2030. Samtidigt har bostadsbyggandet fallit dramatiskt, och tiotusentals jobb i bygg- och anläggningsbranschen riskerar att gå förlorade. Det är ett dubbelt slöseri: människor står utan arbete samtidigt som samhället inte får de bostäder och den infrastruktur som krävs för att klara framtidens behov.
Genom långsiktiga satsningar på infrastruktur – inte minst järnväg – kan arbetsmarknadsregioner förstoras, pendlingen underlättas och fler orter bli realistiska alternativ för både boende och företagsetableringar. Fallstudier från kommuner som fått förbättrad tågtrafik visar ett tydligt mönster: ökad pendling, stärkt näringsliv och ett uppsving i bostadsbyggandet. I flera fall har befolkningsutvecklingen vänt från stagnation till tillväxt.
Detta är inte bara en regional fråga. När fler människor kan nå fler jobb stärks arbetsmarknaden och produktiviteten, samtidigt som arbetslösheten pressas tillbaka
Detta är inte bara en regional fråga. När fler människor kan nå fler jobb stärks arbetsmarknaden och produktiviteten, samtidigt som arbetslösheten pressas tillbaka. Det skapar också bättre förutsättningar för ett mer hållbart bostadsbyggande, där nya bostäder byggs i lägen med god tillgång till arbete, service och kollektivtrafik.
Trots bred politisk enighet om att bostadsbristen är ett allvarligt problem saknas fortfarande en sammanhållen strategi för infrastruktur och bostadsbyggande. Sverige befinner sig dessutom i den allvarligaste byggkrisen sedan 1990-talet. Det är naturligt att vara försiktig i ett läge med hög inflation och ekonomisk osäkerhet, men kostnaden för att skjuta upp nödvändiga, långsiktiga investeringar riskerar att på sikt bli ännu högre.
Nu krävs politisk enighet och uppslutning bakom långsiktiga beslut om investeringar i infrastruktur och bostadsbyggande. Infrastruktur ska inte ses som en belastning i statsbudgeten, utan som en investering i jobb, tillväxt och välfärd. Om vi menar allvar med att bekämpa arbetslösheten och bygga bort bostadsbristen måste vi våga tänka större och bygga det som gör både jobb och bostäder möjliga.
Kristian Isberg,
vd HSB Göteborg