SBC varnar: Avgiftshöjningarna för låga
Sett och hört

SBC, Sveriges Bostadsrättscentrum, rapporterar de senaste siffrorna för avgiftsutvecklingen i svenska bostadsrättsföreningar. Snittavgiften för en BRF har stigit med 3,87 procent sedan januari 2025. Statistiken tyder på en ökad återhållsamhet hos många föreningar, något som kan riskera att nödvändiga större justeringar skjuts på framtiden, menar SBCs ekonomiska expert Jenny Söderberg.
Statistiken har tagits fram av SBC, Sveriges Bostadsrättscentrum, och baseras på avgiftshöjningar från cirka 3 900 bostadsrättsföreningar i Sverige. Mellan januari 2024 och januari 2025 ökade avgifterna i snitt med 5,32 procent. Motsvarande period 2025 till 2026 ökade avgifterna i snitt med 3,87 procent.
– Att avgiftsökningarna bromsar in är i grunden positivt för hushållen, men det betyder inte nödvändigtvis att föreningarnas ekonomi är i balans. I många fall ser vi att avgifterna fortfarande ligger under den nivå som krävs för att täcka både löpande kostnader och ett långsiktigt sparande till underhåll, säger Jenny Söderberg, ekonomisk expert på SBC.
Enligt SBC väljer många föreningar att hålla avgifterna låga för att öka sin attraktivitet på bostadsmarknaden. När avgiften inte justeras i takt med de faktiska kostnaderna och framtida behov skapar det i stället problem i framtiden. Föreningen riskerar då att bygga upp en underhållsskuld eller tvingas öka belåningen, något som på sikt kan bli betydligt mer kostsamt för medlemmarna, menar SBC.
– Avgiften ska inte ses som ett konkurrensmedel på bostadsmarknaden, utan som ett verktyg för att säkra föreningens ekonomi över tid. Föreningar som väljer att hålla avgiften artificiellt låg riskerar i stället att tvingas till kraftiga höjningar längre fram, när större underhåll eller ökade kapitalkostnader inte längre går att skjuta upp, säger Jenny Söderberg.
SBC vill därför lyfta fördelarna med jämna, årliga avgiftsjusteringar i bostadsrättsföreningar. Marginella höjningar i en kontinuerlig takt gör det lättare för hushållen att planera sin privatekonomi, samtidigt som föreningen successivt stärker sitt buffertsparande och minskar risken för akuta åtgärder.