#301 SKR:s chefekonom om demografins konsekvenser: ”900 förskolor har redan stängt”

BOPOLPODDEN | Sveriges kommuner och regioner står inför en snabb omställning när demografin vänder. Färre barn föds i många kommuner samtidigt som antalet äldre ökar, vilket pressar både välfärdens bemanning och ekonomin.
Denna vecka gästas Bopolpodden av Emelie Värja, chefekonom på SKR, som förklarar varför förutsättningarna skiljer sig så dramatiskt mellan kommuner. Vad innebär det när skol- och förskoleverksamhet behöver anpassas, äldreomsorgen måste byggas ut samtidigt som intäkterna snabbt minskar? Emelie Värja klarlägger också varför hon ser digitalisering och AI som ”måstelösningar” och VA-området som kommunernas största utmaning. Programledare: Anna Bellman, expertkommentator: Kent Persson.

Sveriges kommuner och regioner står inför en snabb omställning när befolkningsstrukturen förändras. , När SKR:s chefekonom Emelie Värja gästar Bopolpodden beskriver hon hur olika förutsättningarna är i landet – och varför det påverkar allt från välfärd till lokala beslut.
– Jag har ett favoritexempel på när man pratar om hur stora skillnader vi har är det när man ställer Arjeplog och Sundbyberg mot varandra.

Hon förklarar:
– I Arjeplog har vi en befolkningstäthet på ungefär 0,2 invånare per kvadratkilometer, har hela Sverige hade haft den befolkningstätheten hade vi varit 84 000 människor i landet.
– Hade hela Sverige haft Sundbybergs befolkningstäthet så hade vi varit 2,6 miljarder människor…

I den verkligheten blir demografin den stora motorn bakom förändring, menar Emelie Värja.

Hon beskriver hur trenden vänt från en period med fler barn till en period där barnkullarna krymper, vilket tvingar kommunerna att ställa om verksamheter. Och kurvorna har vänt på kort tid:
– Tittar vi tio år bakåt i tiden så hade vi en ökning av barn i åldern 0-19 år på 200 000. Tittar vi tio år framåt i tiden så har vi en minskning av på 200 000.

900 förskolor har redan stängt
Emelie Värja förklarar i podden att neddragningen redan syns konkret i antalet förskolor, och hon beskriver det som en nödvändig följd av minskande barnkullar. Samtidigt blir det politiskt svårt eftersom det ofta väcker starka reaktioner lokalt.
– Tittar man från 2019 till 2024 så är det ungefär 900 förskolor som redan har stängt.

Parallellt förändras kommunernas ekonomi när befolkningstillväxten bromsar in och fler kommuner riskerar minskande invånarantal. Enligt Värja slår intäktsförändringen snabbt, medan kostnaderna inte går att skruva ner lika fort.
– Det här är en utmaning, för intäkterna försvinner på en gång.

En annan stor fråga är kompetensförsörjningen. Emelie Värja säger att välfärden är personalintensiv och att tekniken inte ska ses som ett hot – utan som en möjlighet som behöver användas i ännu större utsträckning.
– Jag ser det som ett måste, en måstelösning egentligen.

När det gäller äldreomsorgen nyanserar hon bilden: behoven ökar, men inte fullt så snabbt som många trott, eftersom människor lever längre och är friskare.
– Även fast vi blir äldre, så blir vi också friskare. Vi lever längre, så vi skjuter upp det här behovet av äldreomsorg.

VA-frågan ”mest utmanande”
Kommunernas investeringsbehov pressas också av att mycket infrastruktur och välfärdsfastigheter byggdes under 60- och 70-talen och nu behöver ersättas eller renoveras. Emelie Värja pekar ut VA som särskilt utmanande, både på grund av underhåll och nya krav.
– Jag tror att de flesta kommuner skulle tycka var en mest utmanande nu så är det VA -området.

Hon fortsätter:
– När VA-nätet byggdes ut en gång i tiden så var staten med och finansierade en ganska stor del av det, ungefär 50 procent, vilket innebär att det ligger inte med som en kostnad. När vi nu står inför våra stora reinvestering här kommer, så som lagstiftningen ser ut i dag, hela investeringen behöver tas på VA-området. Det gör att taxorna kommer att öka väldigt mycket.

Utjämningssystemet är centralt för likvärdig välfärd, men hon konstaterar att det inte omfattar VA eftersom det ligger utanför skattekollektivet. Även det bidrar till stora skillnader i taxor, och väcker frågor om likvärdiga villkor.

Mot slutet av samtalet sammanfattar Emelie Värja vad kommuner behöver göra nu: anpassa sig, prioritera och orka tänka långsiktigt – samtidigt som dialogen med invånarna är avgörande när besluten blir tuffa.
– Jag har egentligen tre ord som jag brukar lyfta. Det är anpassning, det är långsiktighet och det är prioritering.

Lyssna på hela poddavsnittet i Soundcloud-spelare ovan – eller i din poddspelare.