Regeringen vill införa ny lag om skyddsrum – Fastighetsägarna varnar för oklara ersättningsregler

Regeringen har beslutat om en proposition med flera förslag som ska stärka skyddet av civilbefolkningen vid krig eller väpnat angrepp. Ett huvudförslag är en ny lag om skyddsrum och skyddade utrymmen, som enligt regeringen ska ge ett mer modernt och robust skydd – och göra det möjligt att tillgängliggöra ytterligare 1,5 miljoner skyddsplatser.

– Att skydda befolkningen är en av de viktigaste uppgifterna för Sveriges civila försvar. Regeringen går nu fram med ett antal lagändringar som kommer stärka det skyddet, bland annat genom att tillgängliggöra ytterligare 1,5 miljoner skyddsplatser. Bit för bit bygger vi Sverige mer motståndskraftigt, säger minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin.

Nya ”skyddade utrymmen” ska komplettera skyddsrum
Propositionen innebär bland annat att ett nytt skyddsalternativ införs: så kallade skyddade utrymmen. Regeringen hänvisar till erfarenheter från kriget i Ukraina och behovet av fler ändamålsenliga platser att söka skydd i, utöver traditionella skyddsrum. Det kan exempelvis handla om tunnelbanestationer, vägtunnlar eller källare. Kommunerna föreslås få ansvar för att kartlägga och informera invånarna om vilka skyddsalternativ som finns.

Fastighetsägare får fler skyldigheter – men ersättningen kritiseras
För fastighetsägare innebär förslagen bland annat skärpta krav på kontroll och åtgärder. Ägare till byggnader eller anläggningar med skyddsrum ska bli skyldiga att genomföra förenklade kontroller efter föreläggande från myndighet. På sikt vill regeringen dessutom flytta kontrollansvaret från Myndigheten för civilt försvar till länsstyrelserna, för att intensifiera tillsynen.

Samtidigt förtydligas reglerna för underhåll och förbättringsåtgärder. Men Fastighetsägarna anser att propositionen lämnar för stora frågetecken kring vem som faktiskt ska bära kostnaderna – särskilt i ett bestånd där många skyddsrum är gamla och upprustningsbehoven stora. Ersättningsprocessen förutsätter i praktiken ofta en myndighetskontroll som landar i krav på åtgärder som fastighetsägaren själv får bekosta, menar man.

I propositionen betonar regeringen att staten tar ett större ekonomiskt ansvar, men enligt Fastighetsägarna riskerar formuleringarna ändå att bli en bedömningsfråga – och därmed svåra att planera för.
– Ersättningsfrågan är fortfarande en utmaning och som behöver lösas för att säkerställa att vi har ett skyddsrumsbestånd som står emot och utgör det skydd och har den funktion de är tänkta att ha i händelse av en krigssituation, säger Anna Thureson, näringspolitisk expert på Fastighetsägarna, till Fastighetstidningen.

Riksbyggen välkomnar propositionen, men noterar att ersättning inte lämnas om fastighetsägaren har eftersatt underhållet, en avgränsning som man menar riskerar att drabba de föreningar som under de senaste decennierna inte haft vägledning om att underhåll var nödvändigt.

– Signalerna under de senaste decennierna har av många fastighetsägare tolkats som att underhållet av skyddsrummen inte var prioriterat eller ens nödvändigt. Det finns därför en underhållsskuld som det inte är rimligt att enskilda fastighetsägare ska bära helt själva. Vi ser positivt på att propositionen innehåller ett ersättningssystem, men vill understryka att staten behöver ta ett brett ansvar även för det eftersatta underhållet och inte bara för framtida åtgärder, säger Håkan Andersson, ansvarig för bostadspolitik på Riksbyggen.