Marie Thelander Dellhag: Delat ansvar stärker samhället – och minskar bostadssegregationen

KRÖNIKA | Fastighetsägare kan spela en viktig roll i arbetet mot segregation och för tryggare bostadsområden. Det skriver MKB:s vd Marie Thelander Dellhag, som efterlyser större samverkan och ett mer delat ansvar mellan fastighetsägare.

Framtidstro, ökad trygghet och fler i jobb – utvecklingen går på rätt håll. Låter det som något vi vill se mer av? Det gör vi faktiskt i Malmö just nu. Men vad är, och skulle kunna vara, fastighetsägarens roll i detta?

I Malmö ser vi en tydligt positiv utveckling vad gäller frågor som trygghet, sysselsättning, gymnasiebehörighet samt minskat behov av ekonomiskt bistånd de senaste 10 åren. Vad som är särskilt glädjande är att utvecklingen gällande jobb och gymnasiebehörighet faktiskt går ännu snabbare i de områden som av polisen klassas som utsatta. I de av MKB:s områden som finns med på polisens lista har sysselsättningen de senaste tio åren gått upp med 31 procent och andelen gymnasiebehöriga har ökat med 28 procent. Det är en imponerande utveckling att jämföra med Malmö som helhet där sysselsättningen har ökat med 9 procent och andelen gymnasiebehöriga med 7 procent.

Vi behöver en sammanhållen bostadsmarknad som inte slås sönder av särlösningar

Att vi bostadsaktörer är en självklar kugge i samhället är det ingen tvekan om, och många rapporter har skrivits om de unika möjligheter fastighetsbolag har för att påverka våra städer. Men det finns ett antal faktorer som hänger samman för att detta ska fungera. Jag tänker på att vi behöver en sammanhållen bostadsmarknad som inte slås sönder av särlösningar, samverkan och delat ansvar mellan långsiktiga fastighetsägare och ekonomi som möjliggörare.

Ekonomi är en möjliggörare för att skapa välmående områden, samtidigt som välmående områden är lönsamt för fastighetsägare. Särskilt i en tid när vi går mot minskad bostadsbrist och i många fall ökade vakanser. Affärsmässigheten är grunden och självklar för de flesta, men fler behöver förstå att den är avgörande även för allmännyttan. När vi är riktigt vassa på det området skapas goda förutsättningar till att ta ett stort ansvar – men vi kan inte ensamma åstadkomma de förändringar som behövs.

Samverkan och delat ansvar minskar segregation och skapar välmående områden som gör alla till vinnare

Samverkan och delat ansvar minskar segregation och skapar välmående områden som gör alla till vinnare. Inte minst de som bor där förstås, men även kommuner som helhet, skola, näringsliv och andra lokala aktörer som bostadsrättsföreningar och, förstås, fastighetsbolag. När ett område lyfter skapar det förutsättningar för investeringar, vilket vi till exempel sett i Rosengård där områdets stora köpcentrum nyligen såldes för miljardbelopp.

Samverkan kan ske på flera sätt. Det vanligaste är troligen i utvecklingen av nya områden. Med blandad bebyggelse, olika upplåtelseformer och en mångfald av verksamhet och service ges området goda och rätt förutsättningar från början. Även i utveckling av befintliga områden är det möjligt. När MKB förtätar med nya bostäder i området Bellevuegården, som togs bort från polisens lista i höstas, gör vi det tillsammans med en privat aktör som samtidigt bygger bostadsrätter jämte våra nya hyresrätter.

Men den enskilt mest effektiva samhällsinsatsen fastighetsägare samlat skulle kunna göra för att minska segregation och därmed bidra till mer attraktiva områden är att fler öppnar upp för hyresgäster med ekonomiskt bistånd. När det ansvaret hamnar på endast en aktör blir områdena skeva och de boendes förutsättningar ojämlika.

Vi kan ta Malmö som exempel. MKB, som har 15 procent av bostäderna, är i princip det enda bostadsbolaget som tillåter ekonomiskt bistånd. Det har lett till att andelen med ekonomiskt bistånd är mer än fyra gånger så hög i MKBs områden än i Malmö som helhet. Med en bättre blandning får vi minskad boendesegregation och ännu bättre utveckling gällande jobb och gymnasiebehörighet. Ett delat ansvar mellan fastighetsägare är inte en rättvisefråga, det handlar rätt och slätt om att möjliggöra en annan framtid. Forskning visar tydligt att grannskapseffekter påverkar boendes, särskilt barns och ungas, livsvillkor och chanser till att klara av skolan eller få ett jobb. I områden där skola och jobb är norm blir alltså förutsättningarna bättre.

Så klart kommer särlösningar alltid behövas i någon mån, men utgångspunkten kan inte vara ett lapptäcke

För att bygga en bättre framtid och erbjuda uppväxtmiljöer där skola och jobb är norm behöver vi motverka boendesegregation och värna en sammanhållen bostadsmarknad. Debatten kring bostadsfrågor har tyvärr en tendens att ofta handla om fragmentiserade särlösningar som förturer, reservationer och olika former av social housing. Men det är inte vägen framåt. Istället riskerar det slå sönder den långsiktighet som behövs och ställer grupp mot grupp. Så klart kommer särlösningar alltid behövas i någon mån, men utgångspunkten kan inte vara ett lapptäcke. Det är istället viktigt att öka utbudet av överkomliga bostäder till fler. Det handlar såväl om att tillföra nyproduktion som fler har råd med (fullt möjligt, läs min senaste krönika från november) som inkluderande tillträdeskrav som tillgängliggör bostadsutbudet för fler.

Vi behöver inte fler omsvängningar i bostadspolitiken eller nya regler. Vi behöver samverka kring och bättre nyttja det bostadsbestånd vi har och tänka rätt om det vi skapar för morgondagen. Med en sammanhållen bostadsmarknad där vi långsiktiga fastighetsägare samverkar och delar ansvaret kan vi möjliggöra att fler får bo och växa upp där skola och jobb är norm. Det är det bästa sättet för oss som bostadsbolag att bidra till ett ännu bättre samhälle med framtidstro, ökad trygghet och fler i jobb.

Psst, i dagarna har Göteborgs universitet kommit med sin rapport och utvärdering av MKB-metoden, vårt nya förvaltningskoncept som skapats för att snabbare lyfta utsatta områden. Den visar på flera exempel där nya normer skapar positiv utveckling. Vi menar att när man går före och möjliggör, samt sätter gränser med konsekvenser – skapar det bestående förändring. Men det är en annan historia…

Marie Thelander Dellhag
Vd, MKB