Veckans Aktuellt v10: En skalbagge ska inte få stoppa hela samhällsbygget

BOPOLPODDEN | Frågan om tilläggslån i de nya bolånereglerna kommer att följa regeringen – det här var en eftergift som inte blev bra.
En skalbagge ska inte få stoppa hur mycket som helst.
Och riksdagsledamöterna borde ha bättre betalt och ha mer resurser – men vara färre.
Det menar vår expertkommentator Lennart Weiss som i dagens avsnitt sågar Maskinentreprenörerna – men även sig själv. ”Hyresgästföreningen och Martin Hofverberg har en poäng den här gången.” Programledare: Anna Bellman

På onsdagen klubbade riksdagen de nya bolånereglerna. Och i måndags skrevs tre debattartiklar om dem – på DN av Bostadspolitik.se:s Kent Persson och SBAB:s Robert Boije. på DI av Boije och kollegan Linda Hasselvik och på SvD av Avanzas Felicia Schön. Två av artiklarna handlar om kritik mot att det införs en ny regel som säger att tilläggslån bara får uppgå till 80 procent av marknadsvärdet – en regel som det finns vissa undantag från.
– Först en tumme upp för att man ändå lyckas få till stånd en höjning av bolånetaket och en förändring av skuldkvotsbromsen. Det är definitivt en förbättring och det har de inte fått till utan motstånd. Men eftergiften förefaller ha varit begränsningsregeln för tilläggslån som i huvudregeln sätter en begränsning på tilläggslån på 80 procents belåningsgrad, säger Lennart Weiss.
– Där finns ett undantag men det är kopplat till en mycket omfattade förändring. Den ska kosta mer än en halv miljon och den ska innebära en förändring som innebär ändrad planlösning eller om- och tillbyggnad. Det räcker alltså inte att renovera badrummet.
– Det här kommer att väcka irritation och kommer att återkomma i den politiska debatten.

Ena handen vet inte vad andra handen gör

Uppsalas kommunstyrelseordförande Erik Pelling, S, skriver om en problematisk situation som Uppsala hamnat i. En skalbagge försenar samhällsutvecklingen och sätter statliga miljardbidrag på spel.
– Här har vi ett typexempel på när staten vill någonting med ena handen, samtidigt som man med den andra handen, det vill säga dess myndigheter – inte sätter in saker i sitt större sammanhang och kastar grus i maskineriet. Det förefaller som att det finns ett överskott av demokrati i samhällsplaneringsprocessen. Förr eller senare måste politiken ta itu med det här.

Kommunala lantmäterier mer pragmatiska
Sista dagen för att lämna in remissvar kring utredningen om fastighetsbildning har precis varit. Många kommuner sågar utredningens förslag som de menar mer eller mindre tar bort möjligheterna för kommuner att ha egna lantmäterier.
– Jag var en gång i tiden vd för Svefa som hade ett antal konsulter med fastighetsbildningsfrågor på uppdrag av de kommunala lantmäterierna. Min erfarenhet från de åren är att de kommunala lantmäterierna fungerade väldigt väl. De var mer pragmatiska och höll tidsplanerna mycket bättre än det statliga Lantmäteriet, som ju ärligt talat är en jävla katastrof när det gäller att hantera sina processer, tidsramar och så vidare. De kommunala lantmäterierna har varit ett en ventil för de kommuner som vill ha en aktiv process och en sammanhållen process mellan olika kommunala instanser. Här förefaller det som att möjligheten för de kommunala lantmäterierna begränsas. Jag förstår att kommunerna är irriterade.
– Här borde regeringen ha gjort som man ofta gör med statliga utredningar; lägg dem i papperskorgen om resultatet inte är bra.

Weiss gör en pudel

I förra veckan riktade Lennart Weiss och Eva Sallkvist kritik mot Hyresgästföreningens rapport om kommunala verktyg för bostadsförsörjning. Hyresgästföreningens chefekonom Martin Hofverberg ställer sig frågande till kritiken i ett debattinlägg på Bostadspolitik.se där han  ifrågasätter om de ens har läst rapporten?
– Jag hade läst sammanfattningen så han har helt rätt. Vi hade inte läst hela rapporten och det hinner man väldigt sällan.
– Jag tycker det är bra att Martin Hofverberg svarade, det var en välkommen knäpp på näsan. Sen tycker jag att även Hofverberg har en lärdom att dra; lägg fram de väsentliga aspekterna i sammanfattningen. Det vanliga sättet är att man läser sammanfattningen och går vidare om man tycker att det behövs.

"Förstår inte eller talar i egen sak"
Maskinentreprenörerna har lanserat en kampanj som de kallar ”Stolt UE” och det handlar om att de är helt emot begränsningar av antalet underentreprenörsled. De argumenterar emot några ”myter” som att ”säkerheten ökar med UE-begränsning” och  "färre UE-led betyder mer kontroll"
– Antingen förstår inte Maskinentreprenörerna frågan eller så talar de i egen sak, säger Lennart Weiss.
– Färre UE-led innebär inte färre underentreprenörer. Det handlar bara om att man organiserar det annorlunda, man gör det horisontellt. Det ökar överblickbarheten, och gör det lättare att göra en kontroll när väl skiten har träffar fläkten. Det här vet jag, för jag har gjort massor med bolagskontroller. Maskinentreprenörerna har aldrig gjort någon. Så jag bjuder härmed in mig och kan ge en utbildning i hur man gör bolagskontroller och hur det här problemet med fusk och kriminalitet egentligen ser ut.
– Men tyvärr tror jag inte att jag får något samtal för jag tror att det handlar om att de talar i egen sak. En del av Maskinentreprenörernas medlemmar, de som hyr ut maskiner, tjänar pengar på differentieringen i branschen.

Höj lönerna – men minska antalet ledamöter
Jonas Grafström, doktor i nationalekonomi och vice vd på Ratio, skriver på Altinget att riksdagsledamöternas löner borde dubblas, från dagens nivå på 81 400 i månaden. Han menar att vi då hade fått mer kompetenta ledamöter.
– Han har delvis rätt. Lönerna skulle behöva höjas avsevärt. Men för att en sån här åtgärd ska få önskad effekt så måste man göra ytterligare ett par saker. För det första har vi ett av världens största parlament i förhållande till vår befolkningsmängd, 349 ledamöter. Man borde minska antalet ledamöter istället komplettera med personliga utredningsresurser. Då skulle riksdagsledamöterna kunna agera utifrån eget från eget mandat i större utsträckning, i Sverige är riksdagsledamöterna i praktiken en typ av valboskap.