Thorbjörn Hammerth: Fastighetsägaren är X i ekvationen

KRÖNIKA | När politiken diskuterar utsatta områden handlar det nästan alltid om polis, skola och socialtjänst. Men den aktör som i praktiken kan påverka trygghet, investeringar och vardag i ett område mest saknas ofta i samtalet, menar Thorbjörn Hammerth.

I debatten om integration och utsatta områden återkommer samma aktörer: polisen, socialtjänsten och skolan. Ibland nämns också idrotts- och föreningslivet och olika former av demokratiservice.

Alla är viktiga.

Men en aktör saknas nästan alltid – både i debatten och i kalkylen över vad som faktiskt förändrar ett område.

Fastighetsägaren.

Det har länge förvånat mig hur lite fastighetsägaren syns i diskussionen om utsatta områden. I praktiken är vi en okänd variabel – ett X i ekvationen – trots att vi ofta är den aktör som har störst möjlighet att påverka vardagen i ett område och som de boende möter oftast.

Ta Bergsjön i nordöstra Göteborg som exempel. Där äger vi ungefär hälften av alla hyresrätter. Det betyder att vårt dagliga arbete spelar stor roll för hur området fungerar: att husen renoveras och att omfattande insatser görs i fastigheterna, att trapphus, entréer, tvättstugor, gårdar och parkeringsplatser hålls i gott skick, och att miljön genom noggrann skötsel signalerar trygghet och trivsel.

Vi möter hundratals hyresgäster varje dag. Ofta handlar ärendena inte ens om bostäder utan om frågor kring livet i området. Varje år erbjuder vi också flera hundra ungdomar sommarjobb – för många det första jobbet i livet.

Vi agerar direkt när det uppstår störningar, arbetar aktivt mot våld i nära relationer och säkerställer att rätt personer bor på rätt adress. Detta är basnivån i arbetet. Hyresgästerna kan nå oss digitalt – men framför allt besöka oss direkt vid torget och få svar utan långa väntetider.

Superförvaltning: trygghet och närvaro
I Bergsjön har vi lagt till ytterligare nivåer i arbetet. Vi kallar det superförvaltning.

Det innebär starkare skalskydd, bättre lås, kameror och fler aktiviteter i området. Vi har också egna trygghetsvärdar som arbetar från eftermiddag till sent på kvällen varje dag. De rör sig i källare och trapphus, finns på torgen och bygger relationer med boende.

Samtidigt arbetar flera medarbetare med sociala frågor – att skapa mötesplatser, stärka boinflytandet och delta i områdesgrupper tillsammans med andra aktörer.

Det betyder att vi lägger mer resurser på området. Men vi ser också hur kostnader gradvis minskar när ett område stabiliseras – och hur tryggheten ökar i våra mätningar år efter år.

Stadsutveckling: arbete och företagande
Den tredje nivån handlar om något ännu större: stadsutveckling.

I Göteborg finns modellen Handslaget, utvecklad av näringslivskontoret BRG, där fastighetsägare tillsammans med stora företag gör gemensamma insatser i utsatta områden. I Bergsjön är det Saab, Balder och Familjebostäder som driver arbetet. I Hammarkullen, Tynnered och Biskopsgården är det andra aktörer.

Vi arbetar också konkret med skolan och föreningslivet. I Bergsjön bjuder vi exempelvis på frukost i skolan två dagar i veckan och stöttar språkträning och studiecirklar. Förra året arrangerade vi flera jobbmässor som direkt resulterade i ett femtiotal jobb.

I lokalen Rymdporten på torget kan boende få hjälp att starta företag – och bara under förra året startades 75 nya företag i Bergsjön.

Vi driver också arbetsmarknadsspår där hyresgäster både utbildas och arbetar som lokalvårdare. Efter programmet är de redo för arbetsmarknaden och kan ta jobb hos andra firmor. I praktiken fungerar vi här som en plantskola för nya yrkesliv.

Investeringar förändrar bilden
Fastighetsägaren är också en ekonomisk aktör i stadsutvecklingen. Vi driver detaljplaner, investerar i våra områden och försöker locka fler aktörer att bygga bostäder.

När fler investerar förändras bilden av en stadsdel. I Bergsjön har till exempel Balder gjort stora investeringar i sina fastigheter. Samma sak gäller bostadsbolaget Wilhelm. När både privata och offentliga aktörer satsar – ekonomiskt och socialt – händer något i ett område.

Vi rustar också upp torg och stråk så att de blir levande mötesplatser. När människor rör sig där minskar också utrymmet för kriminalitet.

Varje år investerar vi mellan 50 och 75 miljoner kronor i Bergsjön, plus ytterligare 50–60 miljoner i underhåll. Så har det sett ut i minst femton år. Den typen av långsiktighet betyder mer än vad som ofta syns i debatten. Den fysiska miljön måste fungera – men lika viktig är mjukvaran: relationer, inflytande och tillit.

I Göteborg inleds nu en modell där stadens bolag och förvaltningar ska understödja Framtidenkoncernen i arbetet i våra särskilt utsatta områden. Det kommer att ställa krav på ledarskap och koordinering så att vi få ut mer av våra resurser än när var och en gör sina egna åtgärder och missar helheten.

Om vi menar allvar med att förändra våra utsatta områden behöver fastighetsägaren inte bara vara med i arbetet – utan ta ledartröjan och samordna insatserna. När projekten tar slut och den politiska uppmärksamheten flyttar vidare är vi fortfarande kvar.

Fastighetsägaren är X i ekvationen och förutsättningen för att lösa uppgiften.

Thorbjörn Hammerth
Vd Familjebostäder och Bostadsbolaget i Göteborg