Mäklarsamfundet: Stämpelskatten stänger ute hushåll från villamarknaden

Reavinstskatten har seglat upp som en stor bostadspolitisk fråga, men nu pekar Mäklarsamfundet ut ett annat, mer direkt hinder för den som vill köpa villa. Enligt organisationen är det stämpelskatten som på allvar stoppar hushåll från att ta sig in på småhusmarknaden.

I en debattartikel i Dagens industri argumenterar Mäklarsamfundets vd Oskar Öholm och analyschef Joakim Lusensky för att stämpelskatten måste upp på den bostadspolitiska agendan. De menar att reavinstskatten främst påverkar viljan att sälja, medan stämpelskatten träffar hushållen direkt vid köpet och därför blir ett mer akut hinder för inträde på villamarknaden.
”Reavinstskatten håller tillbaka utbudet. Stämpelskatten håller tillbaka inträdet.”

Enligt Öholm och Lusensky blir frågan ännu viktigare när fler småhus väntas komma ut på marknaden genom arvsskiften de kommande decennierna. Då handlar det inte bara om att öka utbudet, utan också om att fler hushåll faktiskt ska ha råd att efterfråga bostäderna.

Mäklarsamfundet hänvisar till en ny rapport som visar att stämpelskatt och avgifter i de undersökta kommunerna varierar från 26.800 kronor i Kalix till 305.200 kronor i Nacka. I genomsnitt landar kostnaden på nära 138.000 kronor. När bolånetaket höjs till 90 procent den 1 april motsvarar kostnaden enligt dem omkring en tredjedel av den lägsta möjliga kontantinsatsen.
”När politiken lättar på en tröskel ligger alltså en annan kvar, nästan orörd.”

Öholm och Lusensky pekar också på att stämpelskatten i genomsnitt motsvarar drygt 27 månaders extra sparande, och i Nacka hela 60 månader. De menar att skatten därmed försvårar matchningen på bostadsmarknaden och hämmar rörligheten, särskilt i tillväxtregioner där arbetsmarknaden är beroende av att människor kan flytta.

Läs hela debattartikeln här.