#308 Shoka Åhrman: Arv kan bli viktigare än inkomst på bostadsmarknaden
BOPOLPODDEN | Vad händer med Sverige när ett historiskt stort bostadsarv nu förs vidare från 40-talisterna till nästa generation? Shoka Åhrman, sparekonom på SPP, gästar Bopolpodden för ett samtal om det stora generationsskiftet, om bostaden som sparform – och om hur arv, snarare än inkomst, kan bli allt viktigare för den som vill in på bostadsmarknaden.
Hon pekar på att de växande bostadsvärdena inte bara förändrar ungas möjligheter utan också riskerar att förstärka redan befintliga klyftor. Samtidigt lyfter hon hur kvinnors ekonomiska makt kan stärkas, hur demografin påverkar rörligheten och varför politiken måste ta ett större ansvar om fler ska kunna efterfråga en bostad utan hjälp hemifrån.
Programledare: Anna Bellman, expertkommentator är Lennart Weiss.
Ett historiskt stort arvsskifte är på väg att förändra den svenska bostadsmarknaden. När 40-talisternas tillgångar – i stor utsträckning bundna i bostäder – förs vidare till nästa generation kan förutsättningarna för att ta sig in på marknaden förändras i grunden.
När Shoka Åhrman, sparekonom på SPP, gästar Anna Bellman i Bopolpodden beskriver hon utvecklingen som ett skifte där arvets betydelse ökar, både konkret och psykologiskt.
– Det handlar inte längre bara om att du ska ha en lön, säger hon.
Sverige sticker ut
Bakgrunden är att stora värden nu ska byta ägare. Till skillnad från många andra länder är det i Sverige inte främst finansiella tillgångar som förs vidare – utan bostäder.
– Det som är unikt och det som egentligen gör att vi sitter här och diskuterar det här skiftet handlar framför allt om att det är via bostäder som vi i Sverige ser det här skiftet, säger Shoka Åhrman i podden.
Det innebär att arvet i många fall direkt kan omsättas i ett inträde på bostadsmarknaden – eller i möjligheten att köpa något dyrare än vad inkomsten annars hade tillåtit.
– Inte via ditt eget sparande. Inte via lön utan delvis genom att få en skjuts via det här arvet.
Trösklarna är redan höga
Samtidigt sker detta i ett läge där trösklarna in på bostadsmarknaden redan är höga. Kreditrestriktioner, höga priser och osäkra inkomster gör att allt fler unga har svårt att etablera sig.
– Det är klart att det har varit stora hinder för många unga att ta sig ut på bostadsmarknaden.
I det läget får familjebakgrunden större betydelse. Den som har föräldrar med bostadstillgångar eller sparat kapital har ett tydligt försprång – något som riskerar att förstärka redan existerande skillnader.
– Det förstärker en ojämlikhet som redan finns, säger Shoka Åhrman.
Samtidigt betonar hon att det inte bara handlar om de allra rikaste hushållen. Det är i hög grad medelklassens tillgångar som nu förs vidare.
– Det här handlar inte bara om de som har väldigt mycket kapital utan faktiskt också en större del av den yngre generationen.
Påverkar beteendet redan innan arvet delas ut
Men arvets betydelse handlar inte bara om pengar som faktiskt betalas ut. Den påverkar också beteenden långt innan tillgångarna överförs.
– Där ser man i deras beslutstagande långt innan de har fått tillgång till kapitalet att man faktiskt inte förlitar sig fullt ut på sin egen inkomst eller sparande
Det skapar en psykologisk effekt där tryggheten i att det finns ett ekonomiskt skyddsnät påverkar hur människor planerar sina liv och sin ekonomi.
En annan viktig del i utvecklingen är synen på bostaden. För många i den äldre generationen har den inte bara varit ett hem, utan också en central del av det egna sparandet.
– Många ser sitt boende som både en sparform men faktiskt också som sitt pensionskapital.
Det är också en förklaring till varför värdena nu är så stora. Låg belåning i kombination med kraftig prisutveckling har byggt upp betydande förmögenheter – som nu förs vidare.
Parallellt påverkar demografiska förändringar utvecklingen. Färre barn, fler äldre och förändrade preferenser kring boende kan på sikt förändra både efterfrågan och utbud. Men den kanske största frågan handlar om tillgängligheten. Om arv blir en allt viktigare väg in på bostadsmarknaden riskerar den att bli mindre öppen för dem som saknar ekonomiskt stöd hemifrån.
– Det finns en risk att vi blir beroende av det, säger Shoka Åhrman.
Efter samtalet bjuder även Lennart Weiss på en expertkommentar.
Lyssna på hela poddavsnittet i Soundcloudspelaren ovan – eller titta på avsnittet i videoformat i Youtubespelaren nedan.