Forskare: Fler borde dela bostad

Nästan hälften av alla svenska hushåll är ensamhushåll. Att fler delar bostad kan både minska boendekostnaderna, motverka ensamhet och sänka klimatavtrycket, skriver Tullia Jack, docent vid Lunds universitet, i Sydsvenskan.

Bostadskrisen är ett strukturellt problem – men den kan också delvis mötas genom att fler väljer att bo tillsammans. Det menar Tullia Jack, docent i tjänstevetenskap vid Lunds universitet, i en debattartikel i Sydsvenskan.

Hon pekar på att ensamboende ofta innebär höga boendekostnader. Två vuxna som delar bostad delar också på utgifter som hyra, bredband, försäkring och andra fasta kostnader.
"Är din bostad för dyr? Prova att flytta ihop. Det handlar inte om romantik. Det handlar om matematik."

Tullia Jack har nyligen publicerat en studie om ensamboende och menar att många som bor själva inte har valt det som förstahandsalternativ. Det kan i stället handla om skilsmässa, nytt jobb eller att barnen flyttat hemifrån. Flera av dem hon intervjuat kan tänka sig att bo med någon igen, om rätt möjlighet uppstår.

Hon lyfter också de sociala konsekvenserna. Ensamboende innebär inte bara högre kostnader, utan kan också öka risken för ensamhet.
"I min studie berättar tretton av tjugotre personer som bor ensamma spontant om känslor av ensamhet. Det är inte ett lätt ämne att ta upp med någon man inte känner, vilket gör deras berättelser extra betydelsefulla."

Att bo tillsammans behöver enligt Jack inte betyda kollektivliv eller ständig social samvaro. Det kan handla om att dela bostad med en vän, hyra ut ett rum eller hitta gemensamma boendelösningar senare i livet.

Hon pekar också på klimatargumentet: ensamboende har högre koldioxidavtryck per person än personer i större hushåll, eftersom varje hushåll kräver egen bostad, värme och utrustning.
"Visst är Sveriges bostadskris ett strukturellt problem. Men det är också ett problem människor delvis kan lösa själva, en lägenhet i taget, ett extrarum i taget, en konflikt i taget."

Läs hela debattartikeln här.