Lina Brantemark: Klimatkrav är nödvändiga – men har vi ett system som klarar att leverera?

LEDARE | Bygg- och fastighetssektorn befinner sig i ett läge där klimatambition och ekonomisk verklighet kolliderar. Samtidigt som klimatkraven skärps genomgår branschen en av sina djupaste kriser på decennier. Men omställningen måste fortsätta: Frågan är inte om klimatkraven behövs – frågan är om vi har byggt ett system som klarar att genomföra dem.
Därför är Boverkets arbete med gränsvärden för klimatpåverkan vid nybyggnation så avgörande. EU kräver att medlemsländerna inför sådana gränsvärden senast 2030 som en del av omställningen mot nollutsläppsbyggnader. Av de nivåer som nu diskuteras är det bara ett alternativ som ligger i linje med målet om att halvera byggandets utsläpp.
Högre krav är alltså både rimliga och nödvändiga. Men klimatmål uppnås inte genom målformuleringar. De uppnås genom fungerande processer, gemensamma standarder och praktisk förmåga att omsätta ambition i verklighet. Och där finns ett tydligt glapp.
Det här är inte ett misslyckande. Det är ett system under uppbyggnad
Kunskapsläget är fortfarande ojämnt. Vissa aktörer har kommit långt med klimatoptimering och livscykelanalyser, medan andra saknar grundläggande verktyg och erfarenhet. Klimatdeklarationer infördes först 2022 och omfattar ännu inte hela byggandets klimatpåverkan. Beräkningsmodeller utvecklas snabbt men tillämpas olika, samtidigt som erfarenheten av hur klimatkrav påverkar kostnader, projektering och genomförande i större skala fortfarande är begränsad. Det här är inte ett misslyckande. Det är ett system under uppbyggnad.
Just därför är bygg- och anläggningssektorns färdplansarbete inom Fossilfritt Sverige intressant. Där har stora delar av branschen under flera år arbetat gemensamt med klimatmål, standardisering och kunskapsuppbyggnad genom hela värdekedjan. Klimatdeklarationer, elektrifiering av arbetsmaskiner och ökade klimatkrav i upphandlingar visar att omställningen går att genomföra. Men erfarenheterna visar också att omställningen fungerar bäst när krav kombineras med gemensamma arbetssätt, långsiktig samordning och gradvis kompetensuppbyggnad. Datakvalitet, metoder och arbetssätt varierar fortfarande kraftigt mellan olika aktörer. Samma problem blir tydligt i planprocessen.
Klimatfrågan har successivt flyttats in i detaljplaneprocessen för att styra rätt tidigt. Det är i grunden logiskt. Här sätts förutsättningarna genom täthet, mobilitet, grönytor och dagvattenhantering. Men detaljplanen håller samtidigt på att bli ett verktyg för klimatstyrning utan att vara byggd för det. Detaljplaner tas ofta fram över många år och bygger på kunskapsunderlag som riskerar att vara inaktuella innan planen vinner laga kraft. Samtidigt är planerna juridiskt bindande och svåra att ändra när ny teknik, nya material eller nya klimatberäkningar tillkommer. Risken är att vi låser fast gårdagens lösningar i morgondagens stadsbyggnad. Det är här den verkliga målkonflikten uppstår; inte mellan klimat och byggande, utan mellan politisk ambitionsnivå och praktisk genomförandeförmåga.
För klimatomställningen misslyckas inte bara om ambitionerna är för låga. Den misslyckas också om systemen som ska bära omställningen inte klarar att genomföra den
Politiken rör sig snabbt. Regelverken skärps och ambitionsnivåerna höjs. Men genomförandet i processer, kompetens och ansvarsfördelning släpar efter. Resultatet riskerar att bli dubbelt negativt: antingen missar vi klimatmålen, eller så inför vi rätt krav i ett system som inte klarar att leverera, med ökade kostnader, längre processer och minskat bostadsbyggande som följd. Båda vägarna leder fel.
Därför måste klimatkraven följas av en lika ambitiös strategi för genomförande. Det kräver gemensamma standarder, större flexibilitet där kunskapen fortfarande utvecklas och betydligt större investeringar i kompetens och erfarenhetsuppbyggnad. Planprocesserna behöver inte bara bli kortare, utan också mer anpassningsbara.
För klimatomställningen misslyckas inte bara om ambitionerna är för låga. Den misslyckas också om systemen som ska bära omställningen inte klarar att genomföra den.
Det har vi inte råd med. Varken ekonomiskt eller klimatmässigt.
Lina Brantemark
Redaktionsmedlem, Bostadspolitik.se
Affärsutvecklingschef, Obos Nya Hem

