"Sex gamla förslag som kan få nytt liv i hemlöshetsdebatten"

Hemlösheten har inte minskat och den nuvarande strategin har inte lett till någon övergripande lösning. Fastighetstidningen lyfter därför sex äldre förslag som skulle kunna stärka bostadsförsörjningen för utsatta grupper – utan att riva upp den generella bostadspolitiken.

Fastighetstidningen konstaterar i en nypublicerad text att det finns nya tecken på politiskt momentum för mer riktade insatser mot hemlöshet. Sveriges Stadsmissioner har i sin senaste hemlöshetsrapport pekat på att den nuvarande strategin inte har minskat hemlösheten, samtidigt som allt fler kommuner använder Bostad Först och regeringen vill göra det obligatoriskt för kommuner att erbjuda hyresgarantier.

"Bidrag till debatten"
Fastighetstidningen beskriver sin genomgång som ett ”bidrag till debatten” och listar, med hjälp av bostadsexperten Martin Lindvall, sex möjliga lösningar som kan rymmas inom en svensk tradition av generell bostadspolitik.
”I debatten har fler och fler öppnat upp för att den generella bostadspolitiken kan behöva kompletteras med fler behovsanpassade lösningar. Om det momentum som Jonas Rydberg och andra tycker sig se leder ända fram till att man under nästa mandatperiod faktiskt börjar diskutera strukturella reformer på bostadsmarknaden går det bara spekulera om.”

Det första förslaget är stödkontrakt som komplement till dagens sociala kontrakt. Tanken är att strukturellt hemlösa, med små eller inga behov av boendestöd, skulle kunna få ett enklare stöd än det som i dag hanteras via socialtjänsten. Fördelen är att systemet redan finns, men risken är att redan pressade socialsekreterare får ännu mer ansvar.

Ett annat spår är ett villkorat investeringsstöd för sociala ändamål. Fastighetstidningen hänvisar till Boverkets idéskiss om inkluderande bostadsbyggande, där kommuner skulle kunna anvisa mark för hyresrätter med lägre hyra i en del av beståndet – och där staten kompenserar värden.
”Ett stöd, utformat med större social träffsäkerhet, skulle därför troligen ganska snabbt kunna omsättas i praktiken. Men även med stöd blir nyproducerade lägenheter dyrare än de som redan finns.”

Mindre allmän allmännytta?
Fastighetstidningen lyfter också idén om en ”mindre allmän allmännytta”, där allmännyttan får ett tydligare socialt uppdrag, alternativt delas upp i en ordinarie och en social del. En annan modell är en statlig allmännytta som kan hyra, köpa eller bygga bostäder för utsatta grupper.

De lyfter bland annat Örebromodellen och Kymmendömodellen. I Örebro finansierades lägre hyror för behövande barnfamiljer genom intäkter från bostadsrättsförsäljningar i samma projekt. I Farsta har Stockholms Stadsmission utvecklat Kymmendömodellen, med behovsförmedling, differentierade hyror och vanliga förstahandskontrakt via en kooperativ hyresrättsförening.
”Studiebesöken har varit många till hyreshuset i Farsta. Modellen för socialt hållbar bostadsförsörjning som Stockholms Stadsmission har utvecklat för att sänka tröskeln på bostadsmarknaden har fått stor spridning i debatten, men ännu inte i form av fler liknande hus.”

Läs hela texten i Fastighetstidningen här.