"Plantera mer grönska i den täta staden"

18 maj 2026

Dela

Kopiera sidlänk

Regeringen bör höja ambitionen när EU:s förordning om restaurering av natur ska genomföras i Sverige. Det skriver företrädare för Sveriges Arkitekter på Dagens Samhälles debattsida.

Maja Olsson, Niels de Bruin och Pernilla Wåhlin Norén, samtliga företrädare för Sveriges Arkitekter, menar att regeringens linje riskerar att leda till att ny grönska hamnar där det är enklast och billigast att plantera – snarare än där behoven är störst.

Debattörerna lyfter den så kallade 3–30–300-principen: att man ska kunna se minst tre träd från sin bostad, ha högst 300 meter till närmaste grönområde och bo i en miljö där stadskvarter täcks av omkring 30 procent trädkronor. Enligt dem visar forskning att detta stärker hälsa och välmående, sänker temperaturen vid värmeböljor, tar hand om vatten vid skyfall och ökar den biologiska mångfalden.
"Uppdraget regeringen gett till Boverket betyder att implementeringen inte leder till bästa möjliga utfall. Ambitionen är absolut miniminivå", skriver de.

De menar att endast ett urval svenska städer berörs och att ny grönska riskerar att planteras i stadens utkant, där det redan finns grönområden, i stället för i täta stadsmiljöer med hårdgjorda ytor och värmeöar. Det utmanar, skriver de, rättviseprincipen om att alla samhällsgrupper ska ha grönska nära sig.

Debattörerna vill att EU-förordningens krav på 30 procents krontäckning i stadskvarter blir norm, och att hela 3–30–300-principen helst ska gälla generellt. De efterlyser också skarpare styrmedel i planeringen, exempelvis gröna stadsmiljöavtal, trädbonus och Rita-avdrag för landskapsarkitekter.
"Att restaurera natur kräver plats – fysiskt i staden, i stadsplaneringen och i kvartalsrapporten. Men alternativet är att låta klimatförändringarna ta ännu större plats i den framtida ekonomin."

Samtidigt framhåller de att restaurering av natur visserligen innebär kostnader på kort sikt, men att det på längre sikt kan ge stora värden för både folkhälsa, klimatberedskap och samhällsekonomi.

Läs hela debattartikeln här.

cross