Riksbyggen vill se statlig riskdelning för att få fart på byggandet

Bostadsrättsprojekt fastnar när byggherren måste sälja en stor andel av bostäderna innan finansieringen är klar – samtidigt som köpare tvekar eller inte får lån. Nu vill Riksbyggen se en statlig kreditgaranti och ett brygglån för bostadsköpare.

Riksbyggen efterlyser ökad statlig riskdelning för att bryta vad organisationen beskriver som ett moment 22 på bostadsmarknaden. I dag tar byggherre och bostadsköpare i praktiken nästan hela risken i ett bostadsrättsprojekt.

Enligt Riksbyggen krävs som regel att omkring 50 procent av bostäderna i ett projekt är sålda för att byggherren ska få finansiering. Samtidigt tvekar många köpare, eller har svårt att få lån, innan byggstarten är säkrad. Resultatet blir att projekt inte kommer igång.
– Det skulle göra stor skillnad att kunna få finansiering och starta byggandet redan när vi sålt cirka 30 procent av bostäderna i ett projekt. Ett ökat bostadsbyggande ger förutom fler nya bostäder där folk vill bo även ökad sysselsättning och ett viktigt bidrag till Sveriges BNP, säger Ulrika Nyström, affärsområdeschef Bostad på Riksbyggen.

Bakgrunden är ett kraftigt fall i bostadsbyggandet. Enligt Riksbyggen färdigställdes 33 332 bostäder under 2025, omkring 30 procent färre än året före. Boverket bedömde i mars att nästan 36 000 bostäder påbörjas i år, varav 33 000 genom nybyggnad. Det kan jämföras med att det i genomsnitt byggstartades 66 600 bostäder per år under perioden 1950–1990.
– Bostadsbyggandet är fundamentalt i hela samhällsbygget och för att skapa framtidstro. Idag är barnafödandet rekordlågt. Att det går att få tag i en tillräckligt stor, trygg bostad till en rimlig kostnad där jobben finns är grunden för familjebildandet, säger Håkan Andersson, ansvarig för bostadspolitik på Riksbyggen.

Boverket beräknar att det behöver tillkomma i genomsnitt 52 300 nya bostäder per år under perioden 2024–2033 för att nå balans på bostadsmarknaden. Riksbyggen menar att ett statligt engagemang skulle kunna minska osäkerheten, öka rörligheten och bidra till att fler projekt faktiskt byggstartas.
– Osäkerheten i omvärlden och den psykologiska effekten ska verkligen inte underskattas, många tvekar och livet sätts på paus. Ett statligt engagemang skulle göra stor skillnad. Fler nya bostäder innebär också att rörligheten på bostadsmarknaden ökar, var ny bostad skapar på ett eller annat sätt en flyttkedja, säger Håkan Andersson.

Riksbyggens förslag:

• Inför en statlig, tidsbegränsad kreditgaranti som gör att byggherren kan byggstarta vid omkring 30 procents försäljningsgrad.
• Rikta stödet till bostadsprojekt med sund ekonomi och goda marknadsförutsättningar.
• Koppla kreditgarantin till tydliga hållbarhetskrav, exempelvis bygg- och anläggningssektorns färdplan om halverat klimatavtryck till 2030.
• Låt kreditgarantin vara tillfällig och användas när den behövs, men finnas som ett långsiktigt verktyg i den bostadspolitiska verktygslådan.
• Inför ett statligt brygglån som säkrar köparens finansiering fram till att den befintliga bostaden säljs.
• Kräv att köparen har lånelöfte för den nya bostaden, förutsatt att brygglånet löses.
• Utforma brygglånet som ett kommersiellt brygglån, men med statlig prissättning och utan den riskpremie som privata banker tar ut för mellanlån mot osåld bostad.