Bygglovsras i Sverige sticker ut i europeisk bostadskris

Bygglovsvolymerna i Sverige har fallit med 57 procent sedan räntehöjningarna 2022. Det rapporterar Fastighetstidningen med hänvisning till en ny rapport från Catella Research, som pekar på att den europeiska bostadsbristen i grunden handlar om för lågt utbud.

Sverige och Finland sticker ut i den europeiska bostadskrisen. Sedan räntehöjningarna 2022 har bygglovsvolymerna i Sverige minskat med 57 procent och i Finland med 58 procent, jämfört med perioden 2019–2021. Det rapporterar Fastighetstidningen med hänvisning till Catella Researchs rapport European Residential Market Overview.

Rapporten kartlägger bostadsmarknaden i 59 städer i 16 europeiska länder under första kvartalet 2026. Även Danmark har haft en kraftig nedgång, med bygglovsvolymer som nästan halverats.

Fastighetstidningen skriver att samma mönster syns i färdigställda bostäder. I Sverige har antalet färdigställda bostäder minskat med 39 procent och i Finland med 36 procent under den analyserade perioden. I de undersökta länderna som helhet sjönk antalet färdigställda bostäder med i genomsnitt 15 procent under 2023–2025, jämfört med 2019–2021.

Eftersom byggloven visar vad som är på väg att byggas pekar rapporten mot att nedgången inte är över.
– Uppgifterna visar att den europeiska bostadsbristen i grunden handlar om ett utbudsunderskott. För många europeiska städer skjuts ett lättat bostadsmarknadsläge upp ytterligare, och det strukturella överskottet på efterfrågesidan kommer sannolikt inte att mötas under de närmaste åren, säger Lars Vandrei, forskningschef på Catella Investment Management GmbH, till Fastighetstidningen.

Utvecklingen i Norden skiljer sig från Sydeuropa. Spanien och Portugal är de enda länderna i undersökningen där både bygglov och färdigställda bostäder ökar. Catella bedömer dock att nyproduktionen inte räcker för att lätta på trycket i städer som Madrid, Barcelona och Lissabon, där utbudet länge varit lågt.

Trots byggfallet är prisnivåerna i de nordiska städerna relativt måttliga i ett europeiskt perspektiv. Enligt Fastighetstidningen ligger genomsnittshyran i Stockholm på 15,60 euro per kvadratmeter, medan genomsnittspriset för bostadsrätter uppgår till 7 950 euro per kvadratmeter. I Göteborg är motsvarande nivåer 13,90 euro och 4 800 euro, och i Malmö 12,60 euro och 2 900 euro.

I Köpenhamn ligger genomsnittshyran betydligt högre, 32,50 euro per kvadratmeter, medan bostadspriset uppgår till 10 500 euro per kvadratmeter.
– Bostadsregleringar har varit en avgörande drivkraft bakom prisbilden och potentiell avkastningsrörelse i de europeiska marknaderna. Förändringar i transaktionsskatter, som i Nederländerna och Barcelona, påverkar direkt investeringsbeteendet och prisbildningen, vilket understryker vikten av att förstå lokala marknadsdynamiker vid sidan av strukturell efterfrågan, säger Petra Blazkova, chef för Catella Group Research and Strategy.

Läs hela texten i Fastighetstidningen här.